Känsliga läsare varnas härmed

Jag har opererat bort en stor knöl i nacken. En fettknöl. Låter inte trevligt och det var det inte heller. Två läkare och en sköterska som hjälptes åt att avlägsna denna styggelse.
Jag har genomgått två akuta kejsarsnitt och tycker ändå detta med små operationer är synnerligen obehagligt.
4 sprutor med tandläkarbedövning gör ONT att få i en redan ömmande kroppsdel.
Och jag gråter lite ner i pappersduken som ligger som skydd över kudden på britsen under mig.
Ljuden av hud som gnisslar och knäppandet av saxar och knivar. Och pratet sen, som jag egentligen inte vill höra: "Du får noga skära lite djupare." "Kommer det nåt var?" "Ja, nu kommer det lite!" "Den sitter så djupt, jag tror inte du kan få ut hela kapseln." Och först kommentarer om att varet kan lukta väldigt illa, och sen när de öppnar att "det var inte så farligt det luktade ändå!"
BLÄÄÄÄ, jag vill inget höra!!Jag har också funderat på möjligheten att detta är en tvilling som jag på nåt vänster ätit upp som foster eller hur det nu brukar gå till i tidigt fosterstadie. Ni vet när man opererar bort en cysta som visar sig innehålla tänder eller andra smådelar..? Jag nämner detta för läkaren och hon skrattar; "-Ligger du och funderar på sånt!?"
Det är väl INGA läkare som förväntar sig att hitta en tand mer än i munnen på folk?
Men det finns ju de som gjort det bevisligen.
Men nu är den borta och det värker som en gigantisk finne.
Om det blir ett snyggt ärr ska jag klippa av mig håret.

Tänder

Dagens stora händelse: den lösa tanden har nu lossnat ur dotterns drygt 4,5 åriga mun! Så nu har vi en mycket stolt och glad flicka här hemma.

Bio

Varit på bio idag med dottern. Jag har ofta otur på bio- hamnar typ bredvid den i hela salongen som pratar mest, prasslar mest eller hånglar mest.
Idag är inget undantag och jag hamnar bredvid en mamma med två barn som har sin mobil på under hela filmen; sms:ar och sitter och kollar sina sms. Eller bara trycker på knapparna så det LYSER.
Detta IRRITERAR mig enormt. Hade det varit en vuxenfilm hade jag bett henne stänga av mobilen efter 2 minuter. Nu blir det knepigare. Hur ska jag göra??
Dottern, som sitter mellan mig och denna mamma, verkar inte störd så jag låter det vara.
Hur svårt kan det vara att låta mobilen vara av under 40 minuter när man är där för att umgås och mysa med sina barn?? Det är nonchalant mot barnen och även mot övriga publiken som tvingas störas av hennes lysande mobil..
Ett av hennes barn frågar henne också: -Ska du inte titta på filmen?
Sen efter filmen pratar hon högst med barnen om hur bra filmen väl var? Lite läskig också va??
GRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR

Alla goda ting

Alla goda ting är tre?
Jag varit en sväng på stan idag. Eller faktiskt två svängar! I mitt fall innebär numera en sväng ca en halvtimmes springande ut och in i affärer för att titta på nåt jag redan tänkt ut på förväg eller tänkt kolla upp.
På lunchen var jag och åt med en vän/kollega och sen tog vi en kort promenad. Passerar då glasstudion inne i stan. Då kommer jag på att jag funderat på att köpa ännu en glasfisk, så kallad "blåsfisk" och slår snabbt till på en sån. De är SÅ fina!
Efter jobbet unnar jag mig ytterligare en vända på stan, nu något längre, ca 20 minuter, på Åhlens. Jag har redan plockat till mig två reavaror, bland annat en snygg stekpanna, och står och velar över några andra grejer så till den grad att jag missar vad som ropas upp i högtalaren. Man har väl varit med förr, så jag misstänker att det är nåt med rea-grejerna. Så jag FRÅGAR tjejen i kassan vad det var som sas egentligen?
För några år sedan hade jag hellre betalat dubbelt än att fråga nåt sånt, men med åren avtar prestigen, eller vad man nu ska kalla det.
"Ta tre betala för två, du får den billigaste gratis." Det ante mig.
Nu kommer jag till ett dilemma. Egentligen har jag ju bara tänkt köpa två saker, men en får jag nästan gratis. Jag kan dock andas ut, för jag kommer genast på att jag sett snygga runda musmattor som reas ut, så en sån blir det och jag "tjänar" så 25 kronor...?
Väl hemma inser jag att vi inte har nån mus till datorn. Jag får väl snygga till mitt rum på jobbet istället.
Stekpannan är mycket tjusig, röd med vita blommor. Jag misstänker att den är till för jul-köttbullarna i första hand då den nu reas, men den funkar nog till andra köttbullar också, det är jag övertygad om!

Smack-smack

Det finns mycket information om amning man får ta del av som nybliven mamma. Att det är viktigt, mysigt, men även svårt ibland, och att då finns det hjälp att få.
Vad som däremot inte det pratas så mycket om över huvud taget är att det kan vara svårt att SLUTA amma. Jag är LESS på att vara mjölkcentral.
Sonen är nu snart 20 månader och han har inga planer på att släppa taget. Han vaknar flera gånger per natt och skriker tills han kräks om han blir nekad.
Om ett tag ska vi utomlands och jag har ingen större lust att amma honom på planet.. Men tänk om han skriker så han kräks ombord?
Han använder inte napp och har inget gosedjur eller filt att snutta på..
Stopp-och-väx finns ju för nagelbitare, men nåt stopp-och-tutt har jag inte hört talas om. Marknaden är väl inte så stor. De flesta verkar sluta amma när bebisen är 6-7 månader..?
Ikväll när jag nattar sonen hojtar han faktiskt efter en nalle och kramar den medan han ligger och tuttar.
Så släpper han taget om bröstet, tar nallen och sträcker fram den mot bröstet och så smackar han nöjt med munnen. "Nallen äter också!"
Ja, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Tur att det bara är ETT gosedjur i sängen, annars hade kvällen kunnat bli lång..

Pip pip

Mannen fick en nyckelring som skall pipa när man visslar.
Vi hade folk hemma och ingen visslade såvitt jag vet, men nyckelringen pep på glatt och ganska högljutt ändå. Höga skratt? PIIIPPIIIP!! Mannen tröttnade och förpassade något hårdhänt nyckelringen in i arbetsrummet och stängde dörren om den.
Dagen efter då jag samtidigt som sonen illvrålar i min famn ska hjälpa dottern med ett spel på datorn börjar det pipa. Nyckelringen ligger på golvet.
Den förpassas nu till återvinningen för farligt avfall under diskbänken.
När jag diskar piper den också. Är det det rinnande vattnet den reagerar på?
Det enda vi inte provat är om den faktiskt svarar om man visslar.

Graffitti

Sonen dekorerade i ett obevakat ögonblick väggen med tuschpenna. Som tur är var det väggen i lekrummet. Småbarnsgraffitti. En dag kommer jag säkert bli nostalgisk över dessa gröna pennstreck. På de tre år vi bott i huset är det första gången det ritas på väggarna, så det får räknas som en mycket lång tid det varit okluddat för att ha småbarn.

Pappas lilla prinsessa

Vi har varit på Ikea för andra gången på en vecka. -Ska vi åka dit VARJE DAG? säger dottern som brukar älska att åka dit.
Hon har varit på 5-årskalas idag, dottern. Man fick gärna klä ut sig och det var väl egentligen ingen tvekan vad det var för "kostym" som skulle på.
Sonen har grinat och sömnvägrat. Han ville hellre vara ute och skyffla snö. Denna stund var väl egentligen den enda på hela förmiddagen när han var riktigt nöjd. Tillslut somnade han i alla fall i bilen ett tag.

Den som spar

Provar att koppla videosnutt till Youtube för bättre bildkvalité.

Stackars oss?

Ja, visst är de höga, elpriserna. Speciellt nu när det varit så kallt är räkningarna lätt chockerande. Men vi ska väl samtidigt vara glada och tacksamma över att vi HAR el och värme? Det finns länder nere i Europa där man helt sonika STÄNGER AV (stängde av?) gasen till invånarna.
På nyheterna igår ojades det över detta med elen igen.
En stackars svensk barnfamilj som fick ta på en extra kofta inomhus. Det är ju fruktansvärt.
Vad tvingades de mer att göra?
Koka vatten i vattenkokaren istället för på spisen. Använda ugnen till att laga flera saker samtidigt. Och släcka lysena när de lämnar ett rum.
Ja, det är verkligen fruktansvärt.
Jag gör det hela tiden. Stackars mig?

Den!!

Men vad ÄR det med småbarn och rengöringsmedel? Man ska ju se upp så de förvaras oåtkomligt för barn. Men det hjälper ju inte!
Sonen pekar upp mot skåpet i tvättstugan. Det sitter på väggen. -Den, den, den, deeen!
Ordet "den" är väldigt praktiskt att kunna. Så länge det inte finns för mycket att välja mellan. Tillslut förstår jag att det är tvättmedelspaketet han är ute efter. Men ett öppnat tvättmedelspaket är ju ingen lämplig leksak. Han får istället nöja sig med Vanish och en flaska WC-Duck.
Ja, den sistnämnda är ny om någon undrar. Eller hmm, ja, nästan i alla fall..

Ledigt

Mannen är för en gångs skull ledig tre hela dagar i sträck. Igår var vi på IKEA och sen skruvades det sittbänk med förvaring. Men inte räckte det. Man vänder ryggen till och så plötsligt idag börjar han bearbeta dörrkarmen med en kofot. Detta följs av ett väldigt sågande och så är plötsligt halva väggen borta..
Vi har planerat att öppna upp denna vägg. Jag hade dock inte tänk att det skulle ske idag, medan det att riset kokar och sittbänken bara är halvfärdig..
Sonen tyckte det hela var mycket underhållande. Det vara bara sågen som väsnades lite väl mycket för hans smak.

Soligaste julklappen

"Du lilla solsken som tittar in, igenom fönstret i stugan min. Jag ville vara en stråle klar, ett litet solsken åt mor och far!"

Stackars Ken

Om dockor kunde prata tror jag den här hade skrikit i högan sky över valet av kläder?
4,5-åringar vet inte alltid bäst. Även om de gärna tror det.

Leka leka

Häromdagen var vi på ett lekland inne i Kalmar. Jag måste erkänna att dessa inrättningar är bra. Jag betalar gärna för att dottern ska kunna sträcka ut ordentligt. Speciellt nu när vi är långlediga från jobb och dagis. I detta fall var det dock barnens farmor som stod för kalaset.
Hur klarade våra egna föräldrar egentligen att aktivera barnen? Ett barnprogram en halvtimme om dagen. Ingen dvd i bilen vid långresor. Presenter två gånger om året. Ingen DATOR! Inte konstigt att "Linus på linjen" och gubben i "Anslagstavlan" var högklassig underhållning. Mycket av det som finns idag skulle vi klara oss utan, naturligtvis. Men så länge det handlar mer om tjänster, i detta fall underhållning, än om att konsumera en massa grejer är det OK tycker jag.

LCHF

I en värld full av förkortningar är jag fortfarande mycket osäker på om just LCHF är nåt att lägga på minnet lite extra.
Läser i nån bilaga till en kvällstidning om en mamma-mullig kändis som gått ner 31 kg med denna metod på blott tre månader.
TRETTIOETT KILO. Smaka på det. Det är imponerande, inte sant?
Men jag är tveksam. Samtidigt som man ju blir sugen på att prova, det måste jag erkänna. Ska en diet som motsäger allt sunt förnuft verkligen bli svaret på de envisa kilona som jag vill bli av med?
Bacon och ägg till frukost. Jag älskar det! Fast helst med lönnsirap (ja, jag vet, det låter inget vidare, men är SÅÅÅ gott) och tomater till. Så då är det ju lönnsirapen som ska bort, naturligtvis, och tomaterna om de är för söta. Kött och grönsaker till lunch. Men jag vill ha potatis och sås till? Nix, det går inte! Och smörgåsar och te? Ja, osten och teet. De solmogna apelsinerna då? Nej. Ta en avokado istället.
Jag undrar när Livsmedelsverket kommer börja rekommendera 8 skivor bacon om dagen, istället för brödskivorna (Om nu ens detta gäller längre?)?
Och i solidaritet med världens fattiga befolkning som lever i stort sett på ris -ska vi i västvärlden verkligen tillåta oss att proppa i oss kött och fett, det som är en bristvara för så många.
För inte äter man hundar i Kina för att det är så himla gott..?

Pulka

Och idag har det varit lite action i pulkabacken. Sonen har åkt pulka i en backe för första gången. Först åkte han på gatan. Pulkan hade ratt så det var mycket skojigt. Men i backen plogade pulkan upp snö en bit som skvätte över hans ansikte, vilket inte var populärt. Minst sagt.

Gnäll och smällar

Så är det då ett nytt år igen. Vi är hos min bror uppe i Stockholm och efter god mat och champagne igår på kvällen är både jag och mannen dödströtta. Sonen har varit osedvanligt gnällig denna vistelse och speciellt då denna kväll. Förstås. -Mamma, mamma, mamma, mamma. Hur många gånger ska han säga detta? Äta vill han inte. Men tillslut får han aptit på ris och skaldjursgryta och äter en hel deciliter mat.
Barnen somnar vid 22-tiden. Mannen vid 11-tiden och jag lägger mig strax innan tolvslaget. Ligger sen och håller för öronen på sonen så han inte ska vakna av raketerna. Pang, pang, PANG! Han rör sig lite men vaknar inte.
Sen försöker jag tillslut somna, fastklämd mellan barnen, i skarven mellan två madrasser på golvet.
Mannen då? Han ligger på en madrass vid våra fötter och sussar sött, fullständigt oberörd av smällandet.
Så börjar det nya året.