Skriver redan!

Visst skriver hon redan dottern, knappt 5,5 år!
Kapade nyss mitt Facebook-konto.
-Mamma, vad står det här??
Hon har letat upp min ena bror, som visserligen inte är online, men han har fått ett meddelande ändå:
"håpsat ni kamir"
Med bara lite god vilja förstår man ju faktiskt vad det står?

Vänner

Bästa kompisar: dottern, sonen och sist men inte minst I-paden.

Tänder

Jag har varit hos tandläkaren idag. Svärfar tog barnen, eftersom de är hemma från dagis då dottern, i alla fall mest enligt egen utsago, är krasslig.
Jag tycker inte om att gå till tandläkaren, och tänker alltid att "tänk att det redan är dags igen!?" Och så får jag veta att det var två år och en månad sen jag var där. Jag har bra tänder, och blir bara kallad vartannat år.
Idag var inget undantag med tandhälsan. Bara lite tandsten. Sen ber tandläkaren mig att gapa vid ett tillfälle. Och sen händer det smått absurda att han blir impad över vad STORT jag kan gapa. "Vilka resurser!" Han stoppar in tre fingrar i bredd i munnen på mig och säger att de flesta bara får in två!
Ja, där ser man vilka oväntade talanger man har.
Sen hämtade jag svärfars sandaler hos skomakaren. Höll på att bli fel skor, men det rättade till sig. Jag nämde nåt om att det är synd skor har så dålig kvalite att det knappt lönar sig att laga dem. Mina egna skor som behöver lagas fnyste han åt. -Det är så KRÅNGLIGT att laga såna där, sa han. -Visst går det, men det är så KRÅNGLIGT! Och dyrt! Jag mumlar nåt om att jag jobbar med miljöfrågor. Det skulle jag inte gjort. Fick en smärre utskällning, för det är SÅÅÅ dålig kvalite på nya vitvaror, och det är minsann inte miljövänligt!!
Jag kunde bara hålla med, men han trodde nog bara att jag mesade med.
Nä, för visst är det så att bra kvalite är en miljöfråga också. Bra kvalite på allt faktiskt. Har man inte lagat sina tänder har man inte bidragit lika mycket med kvicksilverutsläppen här i världen. Även om sämre tandkvalite nu inte alltid går att hjälpa, förstås.

Nybbans Simhall

Nybro Simhall. Sug på den. Låter inget vidare, kanske, men var UNDERBART med små barn. 32 grader i luften och typ 30 grader i vattnet. Skulle lätt platsa på min topplista över "10 aktiviteter att göra med små barn". Till och med lillfisen vågade sig i efter över en timmes tvekan och ville sedan inte åka hem. "Bada!"
Och det var inte ens proppfullt en söndag i mitten av ett mulet, osnöigt november.
Enda nackdelen var att det bara fanns fika i en automat. Men vid närmare eftertanke efter att tittat igenom bilderna, var det kanske lika bra..?

Hinken

Nu leks det med Pippi-huset! Och figurerna. Ideligen fastnar någon med huvudet i en hink och ska hjälpas loss.
Det ojas och pekas, och så! Plötsligt är figuren fri!

Söt som en docka

Jag hajar till när jag ser en bild på en bebis på Blocket, vad är detta??

"Här kommer lilla Reborn Babyn Iris!

Här är lilla Reborn Babyn Iris! Obs! Inget reservationspris!
Detta är Iris. Hon började som Sofie, skapad av konstnären Denise Pratt. I mina händer blev Sofie, Iris med ljus, ljus hy och vit-blont hår. Hon är målad med Heat Set Genesis färger, målat i många lager så man ser vener och små rodnader på huden. Naglarna är målade och lackade.Hon har mickrorotat hår, och ögonfransar av fin mohair. Magnet så hon kan ha napp, är hon också utrustad med. Armar och ben 3/4 längd. Benen är lätt böjda. Stoppad med glasgranulat och syntetvadd, för att få rätt tyngd och känsla.
Iris väger 2 800 gram och är 51 cm lång. Född 24 Februari 2011.
Hon kommer till dig i kläderna hon har på bilderna. Napp, blöja, tröja, blommiga långbyxor, rosa strumpor, Brun jacka och vit mössa och en liten gul rosettklämma till håret. Iris har också med sig Certifikat från " Mormors Verkstad ".
Mer bilder kan mailas! Kanske en julklapp?"

Jag har sett reklam för liknande dockor tidigare. Det är ingen leksak. I alla fall inte för barn. Men vem köper och leker med en sån här docka? Ska man ha den i en liten säng eller vagga hemma som prydnad? Är inte det lite sjukt ändå?
Eller fyller den en funktion i människors liv? Kan längtan efter ett litet barn bli så stor att man köper en låtsasbebis?

Lammkött

Lamm som är stekt i ugnen från 7.30 till 15.30 på låg värme. Tror du fortfarande lamm smakar kofta har du aldrig ätit sånt här kött. Detta är dessutom lamm som haft det finfint hela livet, vilket inte gör att det smakar sämre direkt.

Glömma bort

Ja, jag visste att det är en del Barbie-dockor som inhandlats de senaste två åren. Till mitt försvar är de i stort sett alla begagnade. Några har jag själv haft till och med.
Och så igår kväll, hörs högljutt klagande från dottern:

-Jag vill inte HAAA mina Barbiedockor längre!

Är inte detta lite väl tidigt, att tröttna redan i 5,5-årsåldern??
Själv tror jag knappt jag hade börjat leka med Barbie då. (Även om det nu mest var Cindy jag lekte med, dockan med onormalt stort huvud)

Så nu plockar jag bort dem. Och så om ett halvår, eller en månad, kanske de lockar igen. De mår nog bra av att glömmas bort ett tag. Precis som Pippi-huset som plockades fram idag från sin tillvaro i en garderob sen ett halvår tillbaka. Dessvärre blev det slagsmål om godsakerna direkt.

Ett monster

Idag när jag lämnar på dagis blir jag haffad av en dagisfröken.
"Jag måste bara fråga, men S. pratar om att när ni var iväg i Spanien, så såg hon en djävul. Och att djävulen är släkt med Gud.."
Hmm, hur ska jag nu trassla mig ur detta utan att låta som att vi egentligen är religiösa fanatiker, men försöker dölja detta?
"Jo, det var ju så här, att i Barcelona var det flera gatuartister. Och en av dem var svart och hade stora vingar och jättelånga fingrar och såg väldigt läskig ut, och den gjorde läskiga grimaser och S. blev jätterädd och J. skrek högt, för han blev så rädd, och då förklarade jag att det kanske skulle föreställa en djävul. Som en del tror finns och att han är ond.."
-Alltså ett monster! Säger dagisfröken avrundande, och då förstår jag varför hon är dagisfröken och jag är byråkrat, och att vilken tur det är att inte jag blev dagisfröken.

På rymmen

Jag kommer ihåg att min ena bror blev förvånad en gång när han kom hem och jag hade glömt en av mina just då 17 stycken ökenmöss som varit ute och motionerat i köket. Den som jag glömt satt på hallgolvet och stirrade på honom när han klev innanför dörren.
När jag själv klev in i lekrummet mötte mig en liknande syn. Syrsorna som jag petat ner i Glittras terrarie hade rymt och satt framför mig. Uff. Bara att plocka upp (nej, jag tar inte i dem med händerna, jag plockar upp dem med sked..) och stoppa tillbaka.
De var rätt slöa vid det här laget, syrsorna. De lever ett par veckor, så deras dagar är snart räknade. Tur de inte kravlat iväg i huset. Hade jag sett en t.ex. i badrummet hade jag väl skrikigt högt. Ännu värre hade det nog varit om mannen hittat dem, han tycker ju de ser ut som kackerlackor. Risk för svimanfall, tror jag. Det kunde blivit riktigt livat.

På stranden

"Det blir en dag på stranden.." Nja, knappast idag, när snålblåsten ven genom märg och ben. Det blev en kvick runda ner till stranden med kusinerna som varit på besök hos farmor och farfar.

Godisfrossa

Jag trodde att lösgodis bara finns i Sverige. Och så ser jag detta godisberg och chokladberg på en matmarknad i Barcelona. MEN här plockas inget av köparen. Vad jobbigt att behöva peka och förklara vilken sort man vill ha. Och så mycket folk som var där så var man kanske tvungen att nästan pet-peka på godiset man vill ha ändå.

Barcelona!

Så har man då klarat av några intensiva dagar i Barcelona, en fantastiskt fin stad! På vårt vandrarhem fanns en HUND som blev till stor glädje för barnen. Underligast på resan var en dam som fotade sina gosedjur uppradade på en turistattraktion, en mammut, och att mannen bredvid mig på planet på vägen hem kanske var langare.
Det är ingen avkoppling att resa med barn, men det är härligt att känna att det går att ta sig iväg. Nu var ju min svärfar med också, vilket underlättar. Men ändå. När dottern var bebis trodde jag aldrig att jag skulle kunna resa igen. Och detta är vår 3:e utlandssemester med små barn. Och svärfar.

Säger jag!

Tänk att till och med en svordom kan låta gullig. Sonen säger " fan".
-Faan, faan, FAAAN!
Och så flinar han. Sitt allra mest charmerande lilla flin.
Först säger jag "Nej, inte säga så!" i olika varianter. Men då bli det ännu roligare! En reaktion!
-Faaaan, faaan, faaAAAAANNN!
Jag provar att ignorera istället.
Han sätter igång när vi är ute och går. Jag låtsas som ingenting.
-Faan, faan, faaan! Så tittar han uppfodrande på mig. -Faaan! Säger jag!

HalloweenPartaj!!

En skräckis

Och så ska då mitt livs första egna Halloweenparty gå av stapeln. Det sker imorgon, och det är dotterns begivenhet. Som förälder till en 5-åring som ska ha kalas blir man ju dock automatiskt väldigt involverad.
Efter tidig dagis-hämtning åker vi och letar attiraljer. Först på köpcentrat. Men utbudet är skralt, så skralt. En spökdräkt och en skiva med läskiga ljud hittar vi. Och på intilliggande djuraffären köper vi syrsor till Glittra. Tanken slår mig att de skulle vara fina som dekoration på Halloween-kakor.. Men nej, det är verkligen ingen bra ide.
På Överskottsbolaget är det rensat på Halloween-prylar. Men tomtar, det kryllar det av! Åh, jag bli trött direkt, kan det inte vänta tills december?
Men vi köper godis och choklad. Och sonen får ett argt utbrott i kön som jag lyckas undanmanövrera mycket snabbt.
Sen åker vi hem och dekorerar lekrummet med Halloweengrejer som vi får låna av barnens farmor-döskallegirlanger och skelett.
Mannen har av jobbkontakt lånat en disco-lampa och vi provspelar läskiga skivan ihop med den. Sonen börjar gråta.
Han är ju några år yngre än den skock dagis-kompisar som kommer imorgon, men det kommer funka, det är jag ganska säker på.

Nya leksaker

Mannen kom hem med en ny mobiltelefon, eller vad man nu ska kalla det, en Iphone. Vit och snygg var den i alla fall. Så skojar han med dottern, och säger att det är en av hennes käraste leksaker, Ipaden, som krympt!
Panik utbryter.