Om mig

Mitt foto
Färjestaden, Öland, Sweden
Gift tvåbarnsmamma, arbetar till vardags som miljöskyddshandläggare. Jag har gett ut en bok som heter En mekanisk mamma -drabbad av förlossningsdepression. Du kan enklast beställa den via internetbokhandeln, eller ta kontakt med mig direkt. Du kan nå mig på Lotta.Lindeborg@gmail.com. En mekanisk mamma finns också på Facebook!

tisdag 28 december 2010

Sniff sniff

Jag är på det lokala köpcentrat och ska byta de underkläder jag fått i julklapp av mannen. Han har underskattat bystmåttet och överskattat rumpmåttet.
Först går jag till fel affärskedja. Expediten uppmärksammar mig ganska bryskt om detta. (Jag är så ovan att gå i affärer, jag får skylla på det.)
När jag kommer till kassan i rätt affär står där en yngre expedit. Hon ser ut att gå på gymnasiet alternativt nyss ha slutat där.
Jag hivar upp mina underkläder på disken. Hon granskar dem och sen gör hon något lite udda: hon tar upp 3-packet med ekologiska trosor och LUKTAR på dem. Jo, det är sant!
Mannen brukar reta mig för det enda (?) tics jag har: jag luktar ofta på mina händer. Det är nåt jag gör i förbifarten bara, t.ex. när jag bytt kletig bajsblöja och sen tvättat händerna- luktar de fortfarande prutt eller bara tvål? Eller om jag torkat av bordet och bara sköljt händerna efter- luktar de disktrasa så jag måste tvätta mig med tvål också? Nån som fattar??
Men nu är det en expedit som LUKTAR. Sen säger hon: -Ja, de är ju förseglade förstås, så jag förstår ju att du inte kunnat använda dem.
Nä, precis! Jag har inte kunnat klämma i mig i trosorna för de har en försegling. Och de är dessutom 3 stycken!
Jag byter till en förpackning med 2 storlekar mindre rumpunderkläder, samma sort som jag fått.
Den här gången nöjer hon sig med att bara ta i trosorna när hon lägger dem i påsen till mig.

Strålande Jul





Så var julen 2010 på nåt sätt över igen, även om jag är ledig länge till.
Julafton firades hos barnens farmor och farfar med julbord, Kalle Anka och paketöppning. Vi trotsade även vädret och tog bilen upp till kyrkan, men julmässan var inställd då prästen blivit insnöad..
Den sjungande tomten fick plötsligt sällskap i form av en julklapp till sonen -en hund som sjöng exakt samma sång. Så nu har vi lyssnat på denna lätt skrikiga sång säkert en vecka och nu senast även i duett, kanon och solo. Batterierna håller fortfarande. Trösten i det hela är att sonen älskar både tomten och hunden. Han har lärt sig att trycka på knappen själv och så fort det börjar sjungas dansar han glatt i takt till musiken.

torsdag 23 december 2010

Växt


Jag har flera gånger läst att när det gäller perenner ska man gärna satsa på såna som är snygga även på vintern, t.ex. med fina fröställningar.

onsdag 22 december 2010

Som en karamell

Oj, så feminin bakgrunden blev! Jag letade egentligen efter nåt juligt..
Men eftersom jag varken hunnit klippa mig, storstäda, baka, raka benen eller köpa några fina underkläder passar det kanske extra bra att åtminstone piffa till bloggen lite extra.

Stjärna


Efter mamma, pappa, "ingnä", dä, nä kommer så ett nytt ord ur sonens mun. Så här i juletid kanske det inte så konstigt att han lärt sig just "nänaaaa". Det springs från rum till rum och pekas i fönstrena. Släcka och tända är också roligt.
Mindre roligt anser jag det vara när det plötsligt görs små pysande ljud med munnen och jag ser att han i handen har en -TADA- tändsticka som han försöker "tända" den släckta elljusstaken med..
Ajabaja på oss föräldrar.

tisdag 21 december 2010

Ru


Och i brist på häst får man ta vad man har, i detta fall en...känguru..

Singing Santa


Den nya tomten och hans...fans?
Ja, han har ju i alla fall gitarr.

lördag 18 december 2010

Ledig lördag


Barnen fick följa med farföräldrarna till stan och hem kom förutom en massa julpynt en dansande tomte med gitarr som sjunger "Merry Christmas baby, you make me wanna shout". Och JA, efter att blott ha lyssnat ett fåtal gånger till denna tomte känner jag att jag också vill skrika.
Vi har också hunnit baka cupcakes, d.v.s muffins med glasyr på. Glasyren var dock tackvänligt nog i detta recept philadelfiaost blandat med socker och apelsinskal, riktigt mumsigt. Glasyr, eller frosting, om man nu ändå ska använda engelska är riktigt otäckt tycker jag.
Tänk er en sjungande tomte med glasyr på, det vore en rikigt skräckis det!

fredag 17 december 2010

Bi

På säljannonserna i dagens tidning säljs "Bitidningar" från åren 1982-2005 (eller nåt sånt). Är detta ett skrivfel och det ska vara "Biltidningar"? Vilka bilar handlar det om i så fall? Eller är det en tidning om/för bisexuella? Visste den breda allmänheten ens vad det var 1982? Jo, kanske, det var väl då någongång som HIV-viruset, då kallat HTLV3 dök upp i media..? Eller är det helt enkelt en tidning om bin och biodling? Oavsett så tycker jag det verkar lite väl trist att plöja så många tidningar inom samma ämne. Undrar också om någon kommer ringa och fråga vad som gäller i annonsen egentligen..?

torsdag 16 december 2010

Dramatik


Vad som skett på dagis skulle direkt skrivas ner när dottern kom hem:
hon hade KRÄKIT.

onsdag 15 december 2010

Kärlek


Är inte detta kärlek, så säg? Finaste dekorationerna på finaste rosa papper.

Snökaos

Få saker verkar förena främlingar så som olyckor. Främlingar börjar plötsligt tala med varandra. En sorts olustig gemenskap kring det inträffade.
Fullt så farligt var det som tur var inte imorse. Men bussen var sen. Trodde jag. Och började stimma om detta med min medresenärer som också väntade på busshållplatsen. Stimma i detta fall betyder att jag försiktigt nämnde att bussen nog väl var sen? Jag saknar klocka nämligen och trodde ju att så var fallet. Vi ojade oss och diskuterade detta flera minuter, ja ända tills bussen kom. 4 minuter sen var den. Inget att tala om i snötider. Imorgon ska det bli snökaos på Öland och dagiset som dottern gick på förut har stängt p.g.a. detta imorgon. Är det ens tillåtet? Väderprognosen är ju ingen absolut sanning, det vet väl alla? Vädret är ju annars perfekt att stimma om så här års, för att inte tala om SJ. Om tågen kommit blott 4 minuter sent skulle man vara glad!
Allt är relativt.

tisdag 14 december 2010

Lucia



Igår var det Luciafirande på sonens avdelning på dagis och idag var det dags för Lussetåg på dotterns avdelning. Så stod de där och sjöng så fint, gullungarna. Och sen fick vi fika. Korten jag tog blev mest skrutt tyvärr.
Min pappa, barnens morfar, fyller år på Lucia och samma år och samma dag som han föddes gifte sig mina morföräldrar.
Livets tillfälligheter.

söndag 12 december 2010

Därmed basta

Frukost. Mannen och jag pratar om några vi känner till som har en bastu.
Dottern förtjust: -Har dom en bastu?!
-Ja, jag tror det, säger jag. Vet du vad det är för nåt?
-Ja! Det är en sån där som man bajsar i två hål samtidigt!

torsdag 9 december 2010

Sweet dreams

När det gäller drömtydning är man bäst på det själv har jag läst någongång. Alltså när det gäller ens egna drömmar. Jag drömde i natt att man hade hittat en liten gullig bebis. Eftersom jag fortfarande ammade erbjöd jag det hungriga, till synes föräldrarlösa lilla barnet mina tjänster. Och då blev barnet en rätt stor råtta.
I drömmar reagerar man ju inte alltid som man hade gjort i verkliga livet och även om det var lite konstigt så var det ändå inget exceptionellt med detta. Men sen när jag väl skulle till att amma, då var ju den där snipiga lilla munnen med gnagartänder inget vidare att behöva bjuda till.
Själv är alltså bäste dräng när det gäller drömtydning. Jag tolkar det hela till att jag inte längre är speciellt förtjust i att amma. Så var det sagt.

lördag 4 december 2010

Djur

Så har vi varit och ätit julbord. På Herrgården där vi befinner oss är det ovanligt många uppstoppade djur för att vara på ett matställe. Lite här och var dyker de upp och det är väl inte helt angenämnt anser jag. Lite som att de som serverar skulle ha på sig långärmade ylletröjor på nåt vis. Sonen däremot tycker det är helfestligt och tjoar glatt åt djuren.
Det första jag får se när vi kliver in i själva matsalen är en pool. I poolen flyter änder. Med tomteluvor på sig. Jag antar att det är vättar i trä. Jag tror inte uppstoppade änder mår så bra av att ligga i vatten.
Efter ett tag skriker dottern på mig tvärs över poolen. Att jag ska komma dit.
Hon klappar ett uppstoppat djur. -Titta vad söööt!?
-Oj, titta, säger jag, vilken... Jag letar i minnesbanken efter nåt lämpligt djur men hittar inget. Det är en...bäver? bälta? jättemarsvin? Nån sorts gnagare är det. Ca 50 cm lång och ungefär lika tjock med kort svans. Brun, råttfärgad päls.
-Jag vet inte vad det är för nåt, säger jag. Dottern kisar på mig och säger lite överseende: -Det är nog en hamster! Jag kan inte låta bli att skratta lite, även om jag inte har nåt bra att komma med själv. Tänk scenariot: -Mamma, kan jag få en hamster? (Ja, en liten hamster kan vi väl klara av..?) Och hem får man ett djur, stort som en liten tax och otroligt tjock!
Mannen hade nog svimmat, han som är så förtjust i gnagare..


Ännu en helg som mannen är helt ledig, vilket är underbart, men tyvärr händer allt för sällan.
Idag har vi bakat pepparkakor. Inte hemgjord deg, men min svärmor köpte deg på bageriet och den var helt perfekt! Lätt som en plätt att kavla ut!
Ikväll ska vi till Borgholm och äta julbord. Det är bra att passa på rätt tidigt i december. Innan man hinner tröttna på julmat.

Igår var dagens behållning, i alla fall för sonens del, när vi fick hjälp att skyffla snö. Det var mycket roligt att stå och glo på den blå lilla taktorn som tuffade omkring utanför fönstret. Så spännande att han glömde bort att vara sjuk-grinig en stund..

fredag 3 december 2010

Kött

För en vecka sedan rymde det en kviga från slakteriet i centrala Kalmar. Den sprang runt i fyra timmar utan att den lýckades bli infångad. Sen fick den avlivas på plats, nere vid havet tror jag det var. Visste var det synd om den stackarn. Den måste varit helt vettskrämd.
Men man kanske glömmer i sammanhanget att kvigan ändå skulle avlivas. Det var ju knappast så att den skulle bli benådad och få åka hem igen p.g.a. sin traumatiska upplevelse?
Jag har besökt slakteriet. Det var inte trevligt, men heller inte det värsta jag varit med om.
Köttdjuren hängde huvudlösa upp och ner i krokar som satt fast i hasorna. Och ändå rykte det rejält i musklerna. Det är inte bara hönor som flaxar utan huvud kan jag intyga..
Det är klart att slakterierna ska sköta sig, det har varit lite väl mycket historier senaste året om skållade grisar och annat. Men vad viktigare är tycker jag, är att djuret haft ett bra liv när det föds upp. Därför handlar jag åtminstone svenskt kött, och helst då från djur som gått fritt ute.
Och problemet är att vi äter så mycket kött så denna möjlighet är begränsad med den efterfrågan på kött som finns.
Danska grisar bor inte långt från våra, men de har det inget vidare under sina korta liv. Det finns ju en anledning till att danskt kött är så billigt. Och att "bra" kött är lite dyrare. Enkel logik egentligen. Tyvärr är det inte så många som bryr sig när det väl kommer till kritan. Många fler svarar att de gärna handlar i små, mysiga butiker, än de som faktiskt gör det. För hur kommer det sig att det finns så många stormarknader?
Vad jag undrar är hur de gjorde med kvigan sen? Fraktade de henne tillbaka till slakteriet, nu i dött tillstånd? Om detta stod det ingenting i tidningen.

torsdag 2 december 2010

Julhandeln

De senaste åren har det varit inte bara globala utan även lokala förändringar i klimatet. Enormt mycket snö förra vintern och så en sommar på den utan dess like i hetta. Och nu en massa snö igen. Den lokala handeln kanske inte riktigt hinner med i svängarna, det krängdes luftkonditioneringar i somras tills inga längre fanns att köpa och nu annonseras det för fullt efter snöslungor i lokalblaskan. Problemet om man får tag i en begagnad (VEM säljer en sån BILLIGT i dagsläget?) är väl vart snön man slungar iväg ska hamna? Hos grannen?
På Blocket säljs det dansande plasttomtar (det är sant!) och pälsar. "Äkta rödräv". Det är nog inte så många som törs köpa en äkta päls även om de skulle vilja?
Handlar gör vi alla fall som aldrig förr. Varje år slår julhandeln nytt rekord. Igen. Och igen. Hur är det egentligen möjligt?
Jag har på jobbet för tredje gången föreslagit en gåva till välgörande ändamål istället för den glastomte, glas-glas, keramikskål, keramikljusstake eller bok vi oftast brukar få.
Från säker källa vet jag dock att barnen i Afrika inte får någon julklapp från min arbetsplats i år heller.