Klister?

Jag hajar till när senaste alstret av dottern plötsligt sitter upptejpat på väggen i vardagsrummet. Vi har väl en hyfsat tolerant inställning här hemma till barnens diverse "utsmyckningar" av hemmet; i lekrummer får dottern tejpa bäst hon vill. Men en del väggar kan faktiskt få vara ifred tycker jag, så som denna som nu fått ett extra konstverk i blandteknik.
-Oj, har du satt tejp på väggen, säger jag lite förskräckt och ser framför mig hur tapeten lossnar när teckningen ska tas ner.
Dottern tittar på mig lite surt. -Man kan väl inte ta KLISTER!?

Passopp

Sångaren i Kent har i en intervju skojat (?) om att han är sina barns betjänt.
Och visst är det stor likhet mellan detta yrke och en småbarnsförälder..?.
Hämtar på dagis. Dottern vill direkt gå in och "spela" (spela gratis spel på datorn), sonen vill vara kvar ute.
Ute vill han få loss den i snön fastfrusna bobby-caren. Jag vill gå in. Jag rycker lite halvhjärtat i bilen och sen går vi in.
Skriver på uppmaning lösenordet på datorn som dottern redan slagit på.
Sonen är övertrött och skriker och vill ha tutte. (Ja, jag ammar fortfarande, JAJAMENSAM vad bra det gick att sluta innan resan..)
Dottern skriker och behöver hjälp vid datorn. Sonen vägra släppa bröstet, så jag släpar mig tillslut in i arbetsrummet med honom fortfarande halvhängande och klängande på mig med tutten i munnen. Hjälper dottern. Sonen skriker trött och ilsken.
Sätter mig i soffan igen. Dottern springer in på toaletten efter några minuter och gestikulerar först att hon behöver bajsa. (Hon har den ibland irriterande, ibland underhållande, vanan att "prata" utan ljud och istället mima vad hon vill.)
-Ropa när du är färdig, säger jag som vanligt. Och som vanligt ropar hon nästan direkt.
-Är du färdig? Frågar jag. Svaret blir som det brukar: -Nej! Hon vill ha sällskap bara. Så där sitter jag på en pall i badrummet med en tuttande 20-månaders unge i knät och på toan bredvis mig en pruttande 4,5 åring.
När dottern faktiskt ÄR färdig är INTE sonen det. Han skriker åter ilsket när jag sätter ner honom på golvet för att torka och tvätta händerna.
Sen tillslut skär jag frukt i två skålar, en med mycket frukt och en med lite. Ingen är till mig själv naturligtvis. Jag får äta det som blir över, några bitar om jag har tur.

Därmed basta

Frukost. Mannen och jag pratar om några vi känner till som har en bastu.
Dottern förtjust: -Har dom en bastu?!
-Ja, jag tror det, säger jag. Vet du vad det är för nåt?
-Ja! Det är en sån där som man bajsar i två hål samtidigt!

Hästar

Läser för dottern innan hon ska sova. Hon har valt en faktabok om hästar som är skriven på 70-80-talet. Den är så TRÅKIG. Jag försöker få henne att byta bok, men nej, denna ska det vara. Boken är faktiskt så tråkig att även dottern tröttnar snabbt och börjar skruva på sig. I boken står bland annat att man började tämja hästar för att få föda.
-Äter man hästar?? Dottern undrar och jag säger som jag i alla fall tror att det är, att "Ja, man kan äta hästar, men här gör vi inte det så ofta."
-Skär man i hästen då?
-Ja, fast hästen är ju död då, så den känner inte det.
Var skär man då? Vilken del? Halsen? Svansen?? Vi diskuterar kring detta lite grann.
Jägare då, skjuter de hästar? vill hon veta.
(Suck, nu är mamman TRÖTT och vill att ungen ska sova!!)
-Jag tror inte det, säger jag.
-Nä, de skjuter mest älgar. Och råhjul och så. (Det är inte alltid så lätt att veta exakt vad saker heter när man är 4,5 år.)
Sen somnar hon tillslut, efter att som vanligt ha uttalat högt vad hon ska drömma om: -Hästar, hundar, flickor.....väggar och möbler!

Hamster??

Dottern har en liten kompis på besök. De leker mamma och barn i lekrummet.
Lilla kompisen M: -Mammor leker ju inte.
Dottern: -Nej, de städar och plockar i ordning och så.. Åt hamstern!
Det är ju så man hoppar till lite. Hamster??

Restaurang

Så var det det här med barnens matvanor igen..
Barnens farfar säger till dottern att "imorgon ska vi gå på restaurang". Dottern rusar ut till mig i köket: -Har dom hummersoppa där?!
-Hmm, ja, det har de kanske, säger jag.
Snabbt ut till farfar igen. -Farfar, de HAR hummersoppa där!

Ett litet lån

Det tjatades häromdagen på väg hem från stranden om att även få bada i poolen nere vid campingen. Vi vuxna hävdade alla (sanningsenligt) att vi inte hade några pengar. Dottern säger med klagande, gråtmild röst: -De kanske har lånepengar där..

Spela spel

Dottern har upptäckt det här med dataspel. Vi har lånat några cd-rom på biblioteket och sen finns ju Bolibompas hemsida.. Problemet är väl att den som oftast ska hjälpa till, dvs JAG är fullständigt VÄRDELÖS på spel och dessutom helt ointresserad.
Min brorsa hade en Atari i tidernas begynnelse. På denna fanns ett spel som hette typ "Mathildas Dungeon". Det var om en liten björn som plockade pengar i ett slott och skulle akta sig för spöken, arga granar (Ja, just så, GRANAR, inte grannar!) samt Mathilda själv, typ en häxa. Spelet var i SVARTVITT. Och jag har aldrig hittat ett spel som toppat detta. Har i och för sig kanske bara provat tre-fyra stycken, men tröttnar direkt.
Så det är knepigt när jag ska hjälpa dottern med Bolibompa-spelen. Hon har helt klart en annan uthållighet och ett annat intresse. Och kan nog just nu mer än jag, ja vi är i alla fall på ungefär samma nivå.
-Mamma, vi provar ett annat spel, säger hon tröstande när jag förklarar att jag inte kan..
Imorse spelades det en stund. Hon kommer uthoppande i köket.
-Du är ju jätteduktig på att spela, säger jag.
Hon ojar sig. -Jag satt lite för länge, så jag fick lite växtvärk i foten. Det bubblar lite i foten!
Oj, ja då har man verkligen spelat lite väl länge om man hinner få växtvärk under tiden..

Karlsson

Vi har sett teatern "Karlsson på taket" som spelas i Bastionen. Mycket bra. Dottern satt som ett ljus hela denna timme vilket lugnade mig som mor. Oftast finns där i henne en outtröttlig energi vilket får mig att tänka på olika kombinationer av bokstäver. Och inte ABC då..
På hemvägen, när vi ska hämta lillebror hos barnens farmor, berättar dottern för farmor om pjäsen. -Det var lillebror och Karlsson och så.. och så..
Jag fyller i: -Fru Bock.
Dottern: Ja, fru Bråck!

Rödluvan

Dottern kränger Hello Kitty-baddräkten kring huvudet. -Vad gör du Signe? undrar jag.
Med gäll och pipig röst får jag snabbt ett svar:
-Jag är inte Signe! Jag är Rödluvan!

Fackett

Vid frukosten häromdagen säger dottern flera gånger "fackett, fackett" innan jag sömndrucket reagerar på ordet.
-Hmm, vem har sagt så?
Dottern har ett självklart svar: -Pappa.
Och ja, det stämmer ju. När mannen blir irriterad hoppar detta ofta ur hans mun.
Jag förklarar att man inte ska säga så i alla fall, även om pappa har gjort det.
Några dagar senare pratar vi om en grej på mitt jobb, mannen och jag.
Jag säger att jag får väl ta och ringa facket och fråga.
Fniss från dottern. -Fackett, fackett. Du sa fackett!

Superduper

Dottern hittar ett fotografi på sin mormor.
-Är det där din mamma? frågar hon.
-Ja, säger jag. Fast hon är inte så gammal där.
-Du är inte så gammal, säger dottern.
-Nja, säger jag, tycker du inte det?
-Du är superdupergammal!

Sniglarna igen

-Mamma, mamma! Kom och titta, det är sniglar! Utan skal!
Jag masar mig upp ur soffan med sonen och följer med dottern ut till gungställningen. -Där och där! Hon pekar på flera ställen där mördarsniglar, modell medelstora, hasar fram. En kryper på kaninburen.
Med sonen på armen säger jag nåt i stil med att "vi borde ha ihjäl dem". Men går så in igen. Dottern är kvar ute och gungar.
Efter en stund kommer hon inhoppandes, lätt andfådd. -Jag har huggit dom, säger hon.
-Va? (Hon skojar väl..) Har du dödat sniglarna? Med vaddå?
-Med den där med blått på!
Mitt nya maskrosjärn alltså.. Jag följer med ut igen.
I gräset och nedanför kaninburen ligger kletiga rester av sniglarna. Hon har alltså tagit saken i egna händer när morsan inte gjorde det.
På väg in igen säger hon: -Jag tycker lite synd om dom..
Jag förklarar att man inte ska döda djur själv, att man ska vara snäll mot djur, men att sniglarna äter upp våra grönsaker. Så det är OK..
På kvällen när vi ska sova berättar jag om händelsen för mannen.
-Hoppas vi inte har några vassa föremål inne, säger han.

Svåra saker

Skojigheterna duggar tätt för tillfället. I helgen var det ju bröllop vi var på och ur dotterns mun hoppar de en efter en ut i luften.

-Först går man i 1:an-skolan, sen i 2:an-skolan, sen i 5.., nej, 3:an-skolan...
Och så fyller hon på, vidare upp till 9:an.
Sen fyller jag i: -Sen går man på nåt som kallas gymnasiet. Och så kan man gå på Högskolan för att lära sig ännu svårare saker.
-Som att stå på händerna!

Igår blev det prat om hur bebisar kommer till världen. Jag klarar mig undan lätt här om jag så väljer eftersom båda barnen tagits med kejsarsnitt. Det är enkelt att säga att man plockade ut dem ur magen. Idag blev det dock lite mer detaljerat.
-De flesta bebisar skär man faktiskt inte ut, de kommer ut ur snippan, säger jag.
Dottern fnissar lite. -Om det är en pojke kommer den ut i snoppen! Huvudet läggs på sned, hon kisar och jag vet att detta är nåt hon inte riktigt tror på själv, även om hon säger så.
-Nej, säger jag, pojkar kan inte föda barn.
Huvudet ännu mer på sned. -Men förr i tiden..?

Om gud

Igår pratade vi om Gud och Jesus, dottern och jag. På förmiddagen var på på kyrkans barngrupp där det bland annat bjöds på sångstund och fika. Några av sångerna är ju, helt i sin ordning, religiösa. Dottern har än så länge kommit i kontakt med kyrkan bl.a genom dagis då de ibland brukade gå till den närliggande kyrkan. Detta har dock upphört, och utan att ha hört mig för varför misstänker jag att någon förälder har reagerat på denna aktivitet. Vilket jag kan tycka är löjligt, om det nu är så. Att lära barnen om den religion som ändå dominerar vårt samhälle sen lång tid tillbaka borde inte vara fel. Inte heller att tala om att det finns andra religioner. Och att kyrkan är en plats där man ska hålla sig lite extra i det överaktiva skinnet är väl inte heller så dumt..? Lite allmänbildning och allmänt hyfs..
Efter "kyrkis" berättade jag om Gud och Jesus i en väldigt förenklad version, och att en del tror så, andra inte. Att gud har gjort alla människor, och djur och växter. Att många tror så. Dottern: -Han har väl inte gjort TV:n? -Nej, säger jag, saker har ju människorna gjort. Dottern kikar ut genom fönstret: -Och inte hängmattan väl? Sen säger hon att han väl gjort alla med blod i. Och det stämmer ju på sätt och vis.
Jag tog upp Jesus senaste gången i julas. -Det är han som finns på bilder i kyrkan, sa jag. Dottern utbrister: -Och hos morfar och Eivor!

Vacker

-Mamma, du är vacker! Säger dottern när jag försöker komma in på Youtube för att hon vill titta på prinsessor.
-Åh, tack säger jag, tycker du det?
-När du gifte dig var du vacker.
-Inte nu då?
-Nej.

Vårtan

Dottern har en vårta på tån. Hon har en knasig nagel på ena foten och vårtan sitter olägligt, liksom under nageln. Vi penslar och filar, men det är svårt. Och vårtor är ofta envisa, denna inget undantag.
Idag hade hon ett nytt plåster där när hon kom hem och jag frågade om hon fått det på dagis. Ja, så var det. "Skorpan" hade blödit.
Jag berättar att vårtor brukar försvinna av sig självt efter ett tag.
Hon slår ut med händerna: -Kanske när Therese fyller år! (Therese är mamma till kusinen lilla Lis, således en viktig person. Även om det finns roligare saker att förknippas med än vårtor..)
Synd hon fyller så sent på året.

Retfullt

Vi har klarat av årets första besök på en närliggande plantskola. Det blev ett mycket kärt återbesök, även om det var i kallaste laget att strosa omkring och njuta ordentligt.
Dottern kom genast ihåg att här kan man få glass som muta och vilken glass blev årets första på plantskolan? Glassmärket har lanserat en Hello Kitty-glass, rosa och vit. De är inte dumma. Det skulle väl vara en Prinsess-glass då som möjligtvis hade kunnat konkurrera med denna storhövdade kissekatt utan svans.
Ett annat mer märkligt "kom-ihåg" för dotterns del var toaletten. Efter blott 5 minuter säger hon att hon behöver kissa. Och ytterligare 10 minuter senare att hon behöver bajsa. Några droppar kiss kommer denna gång.
Det här med hennes toa-fixering börjar bli lite irriterande, speciellt när man är och handlar och med en full varuvagn plötsligt måste tokrusa iväg till andra änden av köpcentrat för att uppsöka toaletten och det bara kissas lite, lite. Och kissats strax innan man åkte hemifrån. Men hon är ju för liten att ifrågasätta detta behov. Tänk om det verkligen är akut?
Tillslut betalade vi för glassen, en fröpåse, jord och kobajs. Det luktade en del i bilen och jag har börjat fundera på hur man ska göra när man lägger ut kobajs i rabatten.
Tänk egentligen att man betalar för bajset.
Apropå betala. När jag skulle köpa jord betalade jag först 49 kr för 50 liter på ÖB. Tänkte att detta var rätt dyrt och på plantskolan tog de 120 kronor för 3 säckar. Sen när vi stannade på Konsum på hemvägen kostade 4 säckar lika mycket. Änglamarks ekologiska jord dessutom! Retfullt. En hel kväll retade jag mig på detta. Men man gynnar ju den LOKALA plantskolan i alla fall. Så tänker jag alltid när jag köpt nåt dyrt som är lokalt.

Djur?

Vi äter frukost, jag och dottern. Lillebror sover.
Vi har ett nytt paket skinka som pålägg som vi öppnar. Jag frågar om hon vet vad skinka är för djur?
-DJUR? Hon spärrar upp ögonen.
Oj då, det här har vi tydligen inte pratat om innan, det märker jag av hennes reaktion. Ska jag ens fortsätta prata om det..?
-Ja, säger jag försiktigt. Kött som vi äter är olika djur.. -Vad tror du det är för djur? Jag pekar på skinkan igen.
Hon ler finurligt. -Fisk?
-Nej, säger jag, det är gris.
-Det är inte djur! säger hon lite tjurigt och tar en skinkskiva till. Sen skjuter hon smörgåsen, nästan hela är uppäten redan, ifrån sig. -Jag vill inte ha mer! Och så tar hon en bit paprika.
Paprika som låter som Patrik, vår kanins namn. Det har vi också pratat om under frukosten.
-Människor kan inte heta Patrik? Hon ler. -Jo, säger jag, det kan de.
-Nähä, bara i andra länder!
Sen skuttar hon iväg med en bit Patrik, jag menar paprika, i näven.

Många olika hundar

Läser "Min första uppslagsbok" med Nalle Puh för dottern som godnattsaga. Jag läser om hunden, att det finns "..jakthundar, polishundar och vallhundar. Hundar kan klara många jobb."
Dottern slår ut med händerna och säger: -Och grishundar! Som hjälper grisar!