Korv

När jag inte hade tid att göra ungsbakad falukorv igår kom jag på ett eget recept. En variant av denna rätt. "Nöden är uppfinningarnas moder" heter det ju. Nöd och nöd. Det hade förstås varit om jag bara haft en ingrediens eller så. Nu var tiden den kritiska faktorn.
Skiva falukorv i en ungssäker form. Lägg på skivade tomater, skivade äppelbitar och skivad paprika. Lägg på en massa ostskivor. Klicka på lite chilisås och/eller sweet chili (totalt en tsk räcker). Häll på ca 1,5-2 dl matlagningsgrädde. In i ugnen ca 200-225 grader i 15 minuter.
Funkar säkert att ta fisk istället.

Gräsmatta

Så var det ju det här med gräsmattor. Vad är det med folk som gör att de halvt arbetar ihjäl sig för att uppnå den PERFEKTA gräsmattan. Den perfekta gräsmattan finns inte mer än på golfbanor. Om ens där. Och till vilket pris sen!
Grannen rullar en liten vagn med blå korn. River mossa en hel dag. Räfsar. Varför använder man blå korn? Är det för att få bort mossan? Ett skuggigt område är rätt kört ändå vad gäller mossa, så varför anstränga sig så.
Grannen till mina föräldrars hus när jag växte upp klippte gräset nästan varje dag. Oavsett väder. Deras gräsmatta var alltid lite gul, trots att de jämt vattnade.
Jag gillar vildvuxna gräsmattor. Med mycket ogräs i. Jag har spritt en massa vallmofrön och diverse andra frön lite överallt och hoppas nåt ska ta sig. Det växer klöver, teveronika, violer och annat vackert ogräs i vår gräsmatta.
Enda nackdelen är att getingarna gillar blommorna, de också. Barnen får lära sig att ha skor på när getingarna börjar komma på sensommaren.

På kurs

Jag har varit på kurs i "Effektivare arbetssätt" i Växjö. Bra föreläsare och intressant innehåll. Dagens roligaste kom-ihåg var dock att föreläsaren talade om att Säter har som slogan "Tokig i Säter".
På tal om effektivitet- jag åkte tåg från Kalmar. Trots att tåget utgår från Kalmar och sträckan saknar byten lyckades man komma hela 7 minuter för sent till Växjö. Hur är detta möjligt? Jag kalkylerade förstås med denna risk och hade av den anledningen valt ett tidigt tåg. Det senare tåget skulle varit i Växjö 09.06 och kursen startade klockan 09.00, vilket med en trolig försening och kort promenad hade inneburit att jag kommit ca 15-20 minuter sent. Jag avskyr att komma för sent.
Tänk att SJ alltid mer eller mindre kommer undan med förseningar. Men den ENDA gång (bortsett från den gången jag faktiskt slet upp dörren och hoppade på i farten, jajamensan!) jag kommit katastrofalt sent, och tokrusade med gravid mage mot perrongen, ja då väntade minsann inte tåget på mig! Jag tryckte desperat på den gröna knappen, men det var försent, kanske blott några sekunder, och så åkte tåget ifrån mig..
På hemvägen var vi också sena. SJ borde börja med cirka-tider istället. Eller akademisk kvart.

Dyrt, dyrare dyrast

Att gjuta en stödmur på uppfarten mot grannen för att kunna asfaltera uppfarten skulle kosta oss 25000 kronor. Detta är en horribel summa för en mur ansåg vi. Ny förfrågan gav ett pris på 15000 kronor för att få en gjuten GRUND till en stödmur. I relation till den första summan känns den nya summan plötsligt relativt överkomlig. Trots att detta också är en mycket stor summa för denna, tyvärr "onödiga" grej vi måste få fixat. Det är dyrt med hus. Speciellt när trista detaljer blir oanat dyra.
Jag som ibland kan reta mig på att tappa en vante på senvintern, för jag tycker det är en ONÖDIG liten summa att behöva köpa nya i mars..

Patte

Vi pratar ofta djur här hemma. Jag älskar djur och har således mer eller mindre påtvingat mina barn samma intresse. Helst ska de gilla eller åtminstone inte vara rädda för spindlar och andra insekter även om jag själv ogillar kryp..
Patrik Kanin är ju nu tyvärr död, men vi går ju på våra kattspanarrundor med vagnen och har en "lånehund". Mannen är ju tyvärr allergisk..
Så jag har redan för länge sedan talat om att en hunds ägare kallas matte och husse.
Vi sitter och äter när mannen på skoj pratar om grann-hundens "mamma och pappa". Han brukar säga så.
Men det vet hon ju redan, dottern, att så heter det ju inte.
-Neeej pappa, säger hon bestämt, det heter matte och patte!

Ooups

NEJ!! Jag skulle INTE köpa några fröer i höst eftersom det var så mäckigt med all jord och brickor med små krukor och ihopblandningar av sorter..
MEN så hittar jag en sida på internet (www.piasblommor.se) som har REA, och vips har jag beställt:
1 x Basilika Genovese () = 4,00Kr
1 x Digitalis Foxy Mix Dvärg () = 6,00Kr
1 x Mattram Tanacetum parthenium "Snowball" () = 4,00Kr
1 x Myskmalva, 'Snow White' () = 5,00Kr
1 x Stockros -lime/gul/rosa färgad () = 6,00Kr
1 x Vallmo Pion Rosa () = 5,00Kr
1 x Röd Solhatt, "Magnus"Echinasea Purpurea () = 8,00Kr
1 x Mini änglatrumpet vit () = 10,00Kr
1 x Citronbasilika () = 4,00Kr
1 x Pampasgräs Pink Feather - silverrosa plymer () = 10,00Kr

Jag förstår knappt hur det gick till. Och var ska jag ha alla dessa växter?
Jag kanske kan sälja plantor på Tradera. Som så många andra.

Dagens frågor

Är hemma från jobbet för fjärde dagen i rad med sonen som är sjuk. Nästan hela kroppen är nu täckt med små, små prickar men febern är borta. Jag bestämmer mig för att ringa sjukvårdsupplysningen, trots att jag är 98 procent säker på att detta är "3-dagarsfeber". Hos sjukvårdsupplysningen blir jag via en automatisk röst informerad om att samtalet kommer att spelas in för kvalitetsuppföljning. Sen får jag dessutom erbjudande om att vara med på en telefonintervju som kommer ske om ca 2 veckor. Detta är frivilligt, men som den, oftast, beskedliga och hjälpsamma medborgare jag är knappar jag snällt in vårt teleonnummer så de kan ringa mig om hur nöjd jag är med sjukrådgivningen. Någon måste ju offra sig? Faktum är att jag offrat mig så många gånger att olika elever och studenter utfört allt från fotbehandlingar till gynundersökningar på mig. Så jag är van. Jag har varit med om värre..
Sjuksköterskan som svarar sedan är en han. Faktiskt blir jag förvånad. Detta har i alla fall aldrig hänt mig förut, att den jag får tala med är en man.
Han är mycket noggrann denna sköterska. Är det för han vet att samtalet spelas in. Inte vet jag, men det hela mynnar ut i att det troligtvis är en virusinfektion typ 3-dagarsfeber ELLER scharlakansfeber. Så jag blir rekommenderad en vidare kontakt med vårdcentralen. Där sköterskan direkt på telefon bestämmer att det är 3-dagarsfeber vilket jag själv trots allt lutat åt. Så jag slipper åka till vårdcentralen, vilket jag hela tiden hoppats.
I tidningen hittar jag en bild, reklam från NYA moderaterna. Jag har inte riktigt hängt med i den politiska debatten märker jag, för jag har inte fattat att det finns ett parti till. Med en gubbe som ser NÄSTAN ut som Reinfeldt. För inte är denna teckning förställande F. Reinfeldt?? Jag må vara rätt ointresserad av politik, men jag HAR bra minne för ansikten.
Och i pekboken med djurungar dyker ytterligare en joker upp: björnen på sidan bredvid de gula, duniga ankungarna. Inte är väl detta ett fotografi på en björnunge?

Läder

Idag var det regnigt, mot eftermiddagen uppklarnande.
För precis tre år sedan gifte vi oss! Vädret var ungefär som idag, lite kallare kanske. När man har varit gift 3 år firar man läderbröllop. Det låter inte speciellt romantiskt tycker jag. Läder.
Dagen har firats genom att mannen var ledig från jobbet och jag har således fått hjälp att tampas med barnen under dagen. Onsdagar är ledig dag från dagis. Sonen är dessutom krasslig. Förmodligen har han/har haft tredagarsfeber och är nu alldeles prickig. Och fortfarande hängig.
Efter ärtsoppan till kvällsmat fick vi barnvakt och åkte in till stan för att gå på bio. Det var ca 2 år sedan sist och jag var mycket laddad inför "Interception". Tyvärr motsvarade filmen inte förväntningarna och i efterhand hade jag hellre ätit middag ute med mannen.

Glappet

Tänk att nåt som inte längre finns kan synas så mycket.
I lördags var jag med svärföräldrarna och firade barnens yngsta storkusin L som fyller 6 år nu i veckan.
Hon hade tappat sin första tand. Och jag tänker "vad tiden går". När dottern var nyfödd tänkte jag att "oj, vad de är stora när de är 2 år!" Den där gränsen flyttas hela tiden uppåt nu. Och på festen vi var på igår säger mannens ena kollega att han snart fyller 20. Han är alltså nästan HÄLFTEN så gammal som jag är.
Och så slingrar sig tiden som jag tycker passerat iväg lite till.

Ös

Fullt ös, medvetslös. Jag önskar jag kunde få låna lite av denna energi. Några procent skulle sitta fint.
(Inga barn kom till skada under inspelningen d.v.s...)

Provtur

Inspektion av vår båtplats resulterade idag i att dottern tappade sin ena gosedjurskatt i vattnet. Båten fick så, i sällskap med mannen, en anledning att få sjösättas i brådrasket. Huj, vad det gick snabbt att få på det båtsläpet på bilen och så susade familjen iväg ner till hamnen. Hela proceduren tog nog 5 minuter. Max.
I med båten, och där ligger kattskrället i vattnet. Farfar som är med gör ännu en insats och så är katten räddad.
Sen en provtur med båten. Efter bara några minuter har dottern lärt sig hur man gasar. Och bromsar. Lillebror flyger nästan överbord, så skojigt är det.
Och även jag tycker det är skoj. Det är inte så dumt med båt ändå!
Synd bara att sommaren är slut för den här gången.

Döden döden

Patrik Kanin är död. Trodde först han rymt, för buren och hans hus var tomt. Men så lyfte jag lite på halmen och där låg han, stel som en pinne. Utan huvud. Eller var det ändå ett huvud..? Jag vågade inte undersöka det hela närmare.
Dottern ville genast ringa farfar. Som kom hit efter en liten stund och hjälpte mig gräva en liten grav. Dottern fick bestämma var någonstans. Det blev vid en rosbuske. Bra tycker jag, så får rosorna lite extra näring. Ett eget litet kretslopp på nåt vis.
Farfar lyfte Patrik ur hans hus och han var biten, men inte huvudlös.
Jag gissar på mink. Som dessutom haft fräckheten att bajsa en massa högar uppepå buren och kaninhuset. Respektlöst va!
Dottern ville genast köpa en ny kanin. Vi som just köpt nytt koppel till honom, vem ska hon nu ha i det!?

Blommande kaprifol

I en "buske" av skott från en nersågad rönn växer denna skönhet.

1 september

Första dagen i september är min sista lediga dag innan jag börjar jobba igen efter 16 månaders föräldrarledighet. Det känns bra att komma tillbaka till jobbet igen. Lite vemodigt ändå. Det blir plötsligt så påtagligt hur snabbt tiden flyger förbi. När man går där höggravid och sedan med en nyfödd bebis -tiden man ska vara ledig är en smärre oändlighet. Men en dag är man där igen, när ledigheten slutar.
Dagen har bestått av bl.a. kaninjakt. Patrik Kanin rev mig hårt på armen och smet sin väg till friheten och godsakerna i trädgården. Sen fångades han in av svärfar. Hundpromenad i solen med vår "lånehund", lite blåbärsplockning under promenaden och sen spätta hos svärmor.
Sista lediga dagen kunde absolut varit sämre. Men faktiskt -knappast bättre. Förutom min sönderrivna arm då.