Första dagen i september är min sista lediga dag innan jag börjar jobba igen efter 16 månaders föräldrarledighet. Det känns bra att komma tillbaka till jobbet igen. Lite vemodigt ändå. Det blir plötsligt så påtagligt hur snabbt tiden flyger förbi. När man går där höggravid och sedan med en nyfödd bebis -tiden man ska vara ledig är en smärre oändlighet. Men en dag är man där igen, när ledigheten slutar.
Dagen har bestått av bl.a. kaninjakt. Patrik Kanin rev mig hårt på armen och smet sin väg till friheten och godsakerna i trädgården. Sen fångades han in av svärfar. Hundpromenad i solen med vår "lånehund", lite blåbärsplockning under promenaden och sen spätta hos svärmor.
Sista lediga dagen kunde absolut varit sämre. Men faktiskt -knappast bättre. Förutom min sönderrivna arm då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar