Kött

För en vecka sedan rymde det en kviga från slakteriet i centrala Kalmar. Den sprang runt i fyra timmar utan att den lýckades bli infångad. Sen fick den avlivas på plats, nere vid havet tror jag det var. Visste var det synd om den stackarn. Den måste varit helt vettskrämd.
Men man kanske glömmer i sammanhanget att kvigan ändå skulle avlivas. Det var ju knappast så att den skulle bli benådad och få åka hem igen p.g.a. sin traumatiska upplevelse?
Jag har besökt slakteriet. Det var inte trevligt, men heller inte det värsta jag varit med om.
Köttdjuren hängde huvudlösa upp och ner i krokar som satt fast i hasorna. Och ändå rykte det rejält i musklerna. Det är inte bara hönor som flaxar utan huvud kan jag intyga..
Det är klart att slakterierna ska sköta sig, det har varit lite väl mycket historier senaste året om skållade grisar och annat. Men vad viktigare är tycker jag, är att djuret haft ett bra liv när det föds upp. Därför handlar jag åtminstone svenskt kött, och helst då från djur som gått fritt ute.
Och problemet är att vi äter så mycket kött så denna möjlighet är begränsad med den efterfrågan på kött som finns.
Danska grisar bor inte långt från våra, men de har det inget vidare under sina korta liv. Det finns ju en anledning till att danskt kött är så billigt. Och att "bra" kött är lite dyrare. Enkel logik egentligen. Tyvärr är det inte så många som bryr sig när det väl kommer till kritan. Många fler svarar att de gärna handlar i små, mysiga butiker, än de som faktiskt gör det. För hur kommer det sig att det finns så många stormarknader?
Vad jag undrar är hur de gjorde med kvigan sen? Fraktade de henne tillbaka till slakteriet, nu i dött tillstånd? Om detta stod det ingenting i tidningen.