Ett monster

Idag när jag lämnar på dagis blir jag haffad av en dagisfröken.
"Jag måste bara fråga, men S. pratar om att när ni var iväg i Spanien, så såg hon en djävul. Och att djävulen är släkt med Gud.."
Hmm, hur ska jag nu trassla mig ur detta utan att låta som att vi egentligen är religiösa fanatiker, men försöker dölja detta?
"Jo, det var ju så här, att i Barcelona var det flera gatuartister. Och en av dem var svart och hade stora vingar och jättelånga fingrar och såg väldigt läskig ut, och den gjorde läskiga grimaser och S. blev jätterädd och J. skrek högt, för han blev så rädd, och då förklarade jag att det kanske skulle föreställa en djävul. Som en del tror finns och att han är ond.."
-Alltså ett monster! Säger dagisfröken avrundande, och då förstår jag varför hon är dagisfröken och jag är byråkrat, och att vilken tur det är att inte jag blev dagisfröken.