I en värld full av förkortningar är jag fortfarande mycket osäker på om just LCHF är nåt att lägga på minnet lite extra.
Läser i nån bilaga till en kvällstidning om en mamma-mullig kändis som gått ner 31 kg med denna metod på blott tre månader.
TRETTIOETT KILO. Smaka på det. Det är imponerande, inte sant?
Men jag är tveksam. Samtidigt som man ju blir sugen på att prova, det måste jag erkänna. Ska en diet som motsäger allt sunt förnuft verkligen bli svaret på de envisa kilona som jag vill bli av med?
Bacon och ägg till frukost. Jag älskar det! Fast helst med lönnsirap (ja, jag vet, det låter inget vidare, men är SÅÅÅ gott) och tomater till. Så då är det ju lönnsirapen som ska bort, naturligtvis, och tomaterna om de är för söta. Kött och grönsaker till lunch. Men jag vill ha potatis och sås till? Nix, det går inte! Och smörgåsar och te? Ja, osten och teet. De solmogna apelsinerna då? Nej. Ta en avokado istället.
Jag undrar när Livsmedelsverket kommer börja rekommendera 8 skivor bacon om dagen, istället för brödskivorna (Om nu ens detta gäller längre?)?
Och i solidaritet med världens fattiga befolkning som lever i stort sett på ris -ska vi i västvärlden verkligen tillåta oss att proppa i oss kött och fett, det som är en bristvara för så många.
För inte äter man hundar i Kina för att det är så himla gott..?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar