ÄNTLIGEN

Nu är det slutammat!! Och jag är öm och har feber, men det får det vara värt! Jag har ammat i totalt 3,5 år. Det räcker och blir över!
Sen har jag semester från och med måndag också!

Spindelmannen

Vi har extremt mycket spindlar kring huset. Stora och feta hänger de och dinglar utanför fönstrena, men håller sig i alla fall utomhus. Norra sidan av huset ser lite lätt "luddigt" ut för alla små puppor av spindelväv. Är det käk eller spindelbebisar i? Jag vet inte, och vill inte veta heller.
Grannen har haft en skadedjurs bekämpningsgubbe på besök idag på grund av spindlarna. Är spindlar skadedjur? De gör väl mest nytta egentligen, eller? Fångar flugor och mygg och blir mat åt en och annan fågel? Och tyder väl på att huset är friskt?
Fast de är STORA. Kroppen som en nötkärna. Sitter de i taket blir jag nervös. Att de ska fira ner sig under natten och hamna i sängen.
Så ser jag en inne skriker jag efter mannen. Att han ska ta ut den. Det blir som ett litet kretslopp?
Kretsloppet brukar dock ta slut när mannen kommer. Han har ihjäl spindlar. Inte regnar det mer på ön för det.

Höst?

Finns det människor som på fullt allvar går in för att handla sina höstkläder redan i början av juli? Postorderföretagen tycks tro det i alla fall eftersom de skickar ut kataloger för hösten och vintern. Och så lockar man med rabatt på valfri vara.
Bah! Om man bara väntar tills det faktiskt blir höst börjar strax höstrean. Som en ganska erfaren postorderköpare numera vet jag det. Plötsligt får man ett så bra erbjudande att det bara inte går att stå emot? Det känns relativt bra både ekonomiskt och miljömässigt. Bättre att köpa ett plagg som kostat 400 från början liksom, även om man får det för 120?
Det är för varmt att tänka på kappor och halsdukar nu.

Vattenlek

Idag har vi åkt en sväng med båten efter jobb och dagis. Det är härligt att komma ut en liten stund på sjön. Vi åkte under Ölandsbron och hoade.
När vi höll på att gå ut med båten kom plötsligt ett mörkt djur, närmare bestämt en mink, farande med en stor fisk i munnen. Huj, vad den sprang. Verkade bo under en av träbryggorna nere i hamnen. Vi såg den många gånger, så den håller nog till där, helt säkert.
Sonen fick styra båten, vilket resulterade i att vi åkte karusell á la "På kurs med Kurt" en väldigt lång stund.. Han hade ingen större lust att släppa ratten när han väl fick hålla i den.
Hemma fortsatte leken med vatten, nu på altanen, med vattenslangen och byttor.
Det östes och skvättes en hel del..

Mera fynd

Idag har vi fyndat nya trädgårdsmöbler på Blocket. Ja, de är ju fjärran från Grythyttemöbler, det håller jag med om.
Men vi kunde inte låta bli. I annonsen stod inget om att stolarna är fällbara och att man kan dra ut sitsen till solläge. Bara att de var i stort sett oanvända..
Två stolar, en soffa, ett bord och en bänk, samt extremt tjocka (och ganska fula..) dynor, för det facila priset av 1500 kronor.
Paret som sålde stolarna skulle köpa en grupp i konstrotting istället.
-De kommer att ångra sig! hojtade mannen glatt. Konstrotting, det ska ju alla ha nu. Ett vardagsrum ute liksom.
Men inte kan det vara fel med en klassiker? Det finns väl en anledning till att en klassiker kallas just så?
Vi ska dock måla om dem. Furu är ju på väg stort tillbaka igen, men har inte riktigt infiltrerat mitt medvetande tillräckligt än för att kännas helt ok..

Tårta

Nu blommar det för fullt i trädgården! Sötaste klätterrosen som jag satte i höstas har fått sina första utslagna blommor, de ser ut som marsipanrosor. Jag kan omöjligt komma ihåg vad sorten heter, men tror jag skrev det när jag planterade den.
Apropå marsipan kom mannen hem med 1,5 styck överbliven tårta från en begravning. Jag tycker det är konstigt med gravkaffe, och det tyckte kanske dessa gäster också, som lämnade så mycket..
Det var ovanligt god marsipan på tårtorna.
Ibland vet jag knappt om jag ska bli glad eller arg över att han tar hem såna här "rester".
Jag är något för rund, och tårta har ju inte direkt avsmalnande effekt.
Till nästa sommar, då SKA jag ha gått ner i alla fall 5 kg.

Läkarbesök

Samtal från dagis att sonen trillat från en cykel och slagit i hakan och tänderna. Personalen tycker jag borde ringa vårdcentralen, och det tycker jag med. Beställer tid. Väl framme är vårdcentralen semesterstängd, jag får åka de 1,5 milen till Mörbylånga och påpekar ett antal gånger att jag är sen för ingen talat om för mig att jag skulle dit.
Sonen börjar skrika så fort läkaren visar sig.
Han får ett lugnande medel uppsprutat i rumpan och sluta gråta efter en stund, sitter och sover nästan i mitt knä.
Är detta curare, tänker jag. Kommer han vara handlingsförlamad, men fullt medveten?
Nu är det ju ingen öppen hjärnoperation som ska utföras, men jag får hålla i ordentligt när såret tvättas rent och plåstras om, sonen har oväntat mycket kraft i sin lilla kropp, trots att han nästan sov nyss.
Konstigt nog somnar han inte på hemvägen, utan först hemma. I bilen sitter han och sjunger mycket och högt, som en liten full-gubbe.
Han raglar lite när han går, trillar nästan omkull när han ska upp på sin sparkbil.
Sen somnar han och sover 2,5 timme, precis som vanligt.
På kvällen när jag lägger honom pratar jag om att han varit hos doktorn som satte plåster på hakan.
-Dä! Han pekar mot sin rumpa.
Av besöket hos doktorn var det väl detta som satte mest spår. Så liten, men ändå var detta värst?
Fast inte så konstigt när man tänker efter. Inte är det rumpan man helst exponerar hos doktorn?