Skotträdda hundar och raketer

Så här års tänker jag på hunden jag hade. En Berner Sennen som jag kanske egentligen borde låtit somna in många år innan hon dog. Hon var skräckslagen för raketer.
Jag hade aldrig haft någon hund innan, och det är inte så lätt att veta hur man ska bete sig när ens hund börjar bli alltmer rädd för att gå utanför dörren. Jag trodde det var viktigast att hon fick sin motion, så jag "tvingade" ut henne. Ibland skjutsade min pappa oss en bit och så gick vi hem. Eller sprang rättare sagt. Hon hade bråttom hem och det small då och då.
Hon var strax under två år, och det var några år där kring 1990 som det var rena kriget. Raketerna och smällarna började smälla i början av december och det varade till ett par-tre veckor efter nyåret. Ingenstans kom hon undan. Jag körde långt, långt ut i skogen för att gå promenad, men hon var redan så rädd då att hon bara kissade, sen ville hon till bilen igen.
Jag var hemma på nyår, hunden låg drogad under bordet. Jag gav henne massor av Valeriana-tabletter, säkert tre gånger dosen, men det var hemskt att se henne, flämtande, dräglande, darrande med skräck i ögonen. Och då hade vi ändå inte sett nyårsnatten..
Året när hon var två tog det ett halvår efter nyårsaftonen innan hon gick promenader igen, men det var aldrig detsamma. Korta promenader, hon gjorde vad hon behövde så snabbt som möjligt, sen ville hon hem igen. Många grannar undrade nog varför den här stora hunden inte fick mer motion, varför vi bara var ute 5-10 minuter.
Året efter sövde vi henne. Hos veterinären fick vi en sorts gul vätska som hon blev slö och apatisk av, men hon sov djupt. Jag hade fest hemma från och med då, hon trivdes alltid bra när det var fullt med folk och musik, kanske var det för att eventuella ljud utifrån dämpades bra.
Jag har skällt ut föräldrar med små barn som smäller smällare, ungdomar med raketer, jag lärde mig att bli arg genom den här hunden, lärde mig att reagera och säga till över orättvisor och dumheter jag ser. Men så maktlös som jag känt mig inför den stora massans intresse av skjutande och pangande, så maktlös har jag aldrig känt mig inför något annat, förlossningsdepressionen inkluderad.  
Jag tycker inte om fyrverkerier, det finns en besk eftersmak i de sprakande färgerna och det är inte bara djur, traumatiserade människor från krigsdrabbade länder och äldre jag tänker på, det är väldigt mycket tungmetaller som släpps ut.
Men mest lider jag med alla rädda hundar. Visst, man ska försöka träna skotträdsla redan på förhand, men hur många tänker på det? Att en hund tål skott från gevär och gillar jakt är inte heller någon garanti, för ljudet från raketer och smällare är så mycket högre ljudfrekvens. Jag har också läst att många hundar upplever ljudet som smärta. "Stick dig själv med en nål i örat tills du vänjer dig." Nej, det går ju inte att vänja sig då.
Hoppas på förbud på sikt. Skulle vilja se ett allmänt förbud utom kl 00 nyårsnatten, och förbud att ha med hundar på fyrverkerier.
Gott Nytt År!

Ödet eller slumpen

Farbrorn på bilden är min lilla pappa (med mina barn nedan). Gissa vad han fyller? Scrolla ner under bilderna så får du svaret.

Han fyllde i går på Lucia. Ödet, eller slumpen om man så vill, har gjort att samma dag som han föddes, den 13 december 1933 gifte sig mina morföräldrar. På min morfars, min pappas blivande svärfar, egen födelsedag. Samma år och samma dag. Visst är det otroligt?

Ålder? 80 år, ja det är sant -åttio år! (Fast du kanske räknat redan..)

Porslinshyacinter!!

Föll för frestelsen att köpa vårlökar för 10 kr per förpackning på Blomsterlandet där det nu mest gödslas med julgrupper och pynt. Det blev fem påsar Porslinshyacinter och nu är de i jorden! Ingen tjäle ännu och det ska vara milt ett tag till här på Öland har jag hört, så jag chansar. Lade dem rätt tätt om nu inte alla tar sig. Älskar Porslinshyacinter! Senaste planteringen hittills. Gläder mig till våren redan!!

Blocket-klappar

Tycker mig ana en trend..
Bläddrar lite på Blocket och nu ska här tydligen fyndas julklpappar, till och med valpar tipsas om som perfekta julklappar, trots att ett djur måste vara världens sämsta present om det ska komma som en fullständig överraskning...
Läste någonstans förra året att man ska passa på att fynda lite extra på Blocket strax efter Kalle Anka och framåt, för då läggs alla julklappar som man egentligen inte ville ha ut på annons.
Så är du osäker om bror Daniel blev glad över den randiga, hemstickade tröjan kan du ju alltid gå in och kolla Blocket..
Så har man otur får man ett paket köpt på Blocket som man när julen är över får lägga ut i en egen annnons för att bli av med.
Eller lämna tröjan till Stadsmissionen, det är ett bättre tips!

Varning för GoreTex! Hormonstörande!!

Det där med Teflon visst jag redan, att det inte är nåt vidare bra den där beläggningen som gör att det inte steker fast.
Igår köpte maken ett par stövlar till dottern för nästan 1000 kr och jag häpnar över priserna. Då var man ändå tvungen att spraya dem!
Av miljöskäl köper jag mest begagnat, skor och stövlar ska ju förstås inte vara jätteslitna eller sneda, men annars har jag inga betänkligheter där, tror mest det är marknaden som vill att man ska tro att barnens fötter blir förstörda om någon annan använt skorna innan eller sitter i en bilbältesstol som är mer än 4 år gammal.
På fikat berättade jag för några kollegor om de här svindyra GoreTex skorna och då säger en av dem som jobbar med bland annat giftfri miljö att "GoreTex är hormonstörande.."
Shit, detta har jag missat!
Jag gissar att ungarna i sig väl inte tar upp ämnet genom huden, de har ju strumpor emellan, men problemet är som vanligt att de ämnen som finns i kläder och annat tillslut blir sopor (även om de används av flera barn först..) och sopor eldas upp om de inte går att materialåtervinna..

"De väldigt populära fluorerade plasterna Teflon och GoreTex bidrar inte bara till spridningen av hormonstörande miljögifter, utan vi kan sannolikt förvänta oss ett rejält tillskott av växthusgaser dessutom. När dessa material förbränns, så frigörs, högst sannolikt, polyfluorerade föreningar med en GWP på flera tusen gånger koldioxidens."

Och hur ser det ut runt de fabriker som tillverkar stövlarna?

Har ni läst Margret Atwoods brillianta "Tjänarinnans berättelse"? (En av mina absoluta favoritböcker!)
Det uppdiktade är inte så långt från verkligheten vi befinner oss i..

Top notch

Dottern har simtränat under hösten, mer eller mindre ovilligt. Så idag var det TÄVLING! och då är det plötsligt jätteroligt!

Själv är jag nästan helt befriad från tävlingsinstinkt. Säkert en nackdel i många sammanhang, men jag tycker det är ganska befriande. Kanske är det därför jag är så ointresserad av all idrott?

Barnen tävlade mot sig själva. På startplaserna hamnade dottern bredvid en klasskompis och jag tänkte att "hur ska detta gå?" för huvudet var vridet åt kompisens håll hela tiden.

"Top notch", sa tränaren när vi gick hem. Jag fick googla hur det stavas.

teckenspråk

PÅ Tv är det teckenspråkstolkning...
"Ja, det är för att de som är tecknade ska förstå!" Säger dottern.