En talgoxe, tror jag?

Det visade sig att det var fler än dottern som lite extra uppskattade den kräkande pumpa-gubben.

Måndagsmys

Så var då helgen till ända och det blev måndag igen.
Hade vi några ringar kvar? Såna där salta..? Dottern lägger huvudet på sned och jag ger med mig. Visst, ta några stycken.
Så sitter de där och mumsar bredvid varann. Ostringar med chilismak. Eller vad de nu kallas.
-Jag delar dem i små bitar till Julius, säger dottern.
Alltid lika hjälpsam.

Möbler

Barnens lillkusin fyller 1 år på tisdag och således har det ätits tårta i helgen. STOR tårta.
Söndag eftermiddag. Vi stuvar in ungarna bilen och åker för att titta på, och förhoppningsvis köpa, ett set med kanariegula trädgårdsmöbler från 50-talet som vi sett i tidningen. Väl på plats visar det sig att man städar ur dödsboet från sina föräldrar och en massa andra möbler står ihoptravade för att forslas iväg till återanvändning Jag säger att de är fina. Och sen händer det osannolika: -Varsågod och ta!
Kostar gratis visar det sig när jag frågar. Så in i vår släpkärra åker förutom det kanariegula möbelsetet även 3 fina små bord, ett snyggt skrivbord och diverse annat smått och gott. Jag har hjärtklappning. Är detta sant? Inte förrens vi är på väg därifrån förstår jag att det faktiskt är det! Det är som att vinna på Triss.
Även dottern blir nöjd. Hon hittar en liten rund spegel med ram av förgyllda snäckskal. När hon försiktigt bär in den till huset säger hon till mannen:
-Man känner sig som en tjuv lite!
Det var väl guldet kanske. Som Dunder-Karlsson och Blom som vill ha Pippis guld.
Sen åker den tjusiga spegeln upp på hennes sovrumsvägg och hon somnar nöjt.
Och det kommer jag också att göra.

Fult tåg

Har nu i veckan varit på kurs igen. I Jönköping. Tåget på morgonen kom ovanligt nog fram i tid, men eftersom det ösregnade tog jag taxi till hotellet där vi skulle vara. Regn. Jag har nästan glömt bort att det kan regna, var helt oförberedd på detta med min tygväska och vattengenomsläppliga jacka. Den första taxibilen som körde fram hoppade jag snabbt in i och sa vart jag skulle. -Hittar du dit? frågar taxichaffisen.
Skojar han med mig? Nix pix. Det gör han inte. Han gestikulerar att jag ska byta till en annan taxi. Ut i ösregnet igen och in i nästa bil. Chauffören i denna vevar ner rutan och frågar chaffis nummer ett vad problemet är?
-Jag hittar inte!!
-HITTAR INTE!!??
Chauffören fnissar gott åt detta hela den korta resan till hotellet.
Dagen blir intressant och mycket lärorik.
Även på hemvägen är tåget i tid, trots TVÅ byten. Jag passar på att bland annat fördriva tiden med att rensa väskan på kvitton. Enligt mina kvitton är 90 % av det jag handlat senaste halvåret antingen blommor på plantskolan eller kroppkakor.
Jag får vid ett av mina byten under dagen också syn på ett tåg som måste vara ett av Sveriges, eller kanske VÄRLDENS fulaste tåg. Det är så fult att jag bara måste ta en bild. Känner mig nördigare än nördigast när jag plockar upp mobilen för att föreviga detta. Man tar inte bilder på tåg. Å andra sidan brukar nog häftiga människor sällan hänga på plantskolor och äta kroppkakor jämt och ständigt..

Borsta tänderna

"Jag är en tandborste, tandborste, här kommer jag!
Och jag gör tänderna rena!
Jag gnolar när jag borstar och det gör jag varje dag!
För jag gör tänderna rena!!"
Lätt hysterisk sång som brukats flitigt här hemma.
När lärde jag mig den?
Ja, det måste väl utan tvekan ha varit på 70-talet i alla fall..

Första gången med barnbord!

Om den lilla festfixaren blir trött kan det vara fiffigt med heliumballonger fästa runt överarmarna. Kanske orkar man duka och fixa lite längre då?
Vi har haft middagsgäster för första gången på ett bra tag. Två av grannfamiljerna med sina barn i samma ålder bjöds på dillkött och äppelpaj.
Med tre 4-5 åringar och tre 1,5-2 åringar var det riktigt röjigt.
Sonen fick nåt slags överslag på skojighetsskalan och började BITA de andra två små barnen. Ajabaja fisemaja. Får man INTE.
De äldre barnen lekte hund och katt. Nej, de var inte alls osams.
Pojken A. satte sig i soffan. Dottern kom efter hack i häl. -Kom nu hunden!! säger hon uppfordrande.
-Jaså, säger jag. Är A. hund?
Dottern tittar på mig snabbt och säger: -Nej, han är katt!

Björk

Så mötte den då sitt öde idag, gammelbjörken. Detta i form av svärfar med motorsåg. Så vacker, men ack så murken har björken varit dömd sen ett tag tillbaka. Den står ju lite illa till också, sen vi byggde gäststugan. Skulle det komma en rejäl höststorm igen kanske taket på stugan går sönder.
Men hade jag fått välja helt själv hade den fått vara kvar.
Jag tänker bland annat på alla små individer som haft den som sitt hem. Vart tar de vägen nu? Så här på hösten dessutom.. Inte för att jag gillar kryp, men de är ju trots allt viktiga på olika sätt.
Vi får ta och plantera ett träd på tomten som kompensation. Jag skulle vilja ha en lind. De är vackra och kan beskäras. Och så bättrar vi på mångfalden yttepyttelite också, för någon lind växer ännu inte på tomten.