Jag gillar djur. Även kor. Jag tycker dock kor är trevligast när de befinner sig bakom stängsel. Tidigare jobbade jag i betesmarker med bland annat inventeringar och rådgivning och med åren tilltog min koskräck. Jag har blivit jagad genom betesmarker med bultande hjärta och svetten rinnande nerför ryggen, kanske bara 50 meter, men DET RÄCKER. Jag lovar.
Fastnade en gång i nåt sump och blev av med ena skon när några stutar jagade efter mig. Detta var någon vecka efter att en bonde blivit ihjälstångad av sin egen tjur. Och jag var ÖVERTYGAD om att det var tjurar som jagade mig. Skon ligger nog kvar i det där sumpet än.
Jag började gå långa omvägar så fort jag såg kor i hagarna. Tillslut fick jag möjligheten att byta jobb och den tog jag. Annars hde jag nog blivit tokig tillslut.
Dagens kosläpp var dock trevligt. Arla sponsrade med mjölk och bulle. Sonen fick för första gången stifta bekantskap med kor och får.
Sonens favoritdjur är nog ändå Patrik Kanin hemma i trädgården. Dit kryper han snabbt som blixten om man släpper ner honom på gräsmattan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar