Postorder

Nu när jag är föräldrarledig och tyvärr mest glider runt i mjukisbyxor blir klädkontot inte stort. Jag har väl aldrig köpt jättemycket kläder, men inte blir det mer när man aldrig tar sig till klädaffärerna inne i stan. Köpcentrat i närheten har de större kedjorna så där kan det ju bli nåt enstaka nytt plagg ibland. Som jag provar hemma, och lämnar tillbaka om det inte passar. Jag orkar sällan prova i affären.
Jag har återupptäckt barndomens POSTORDER. Att handla på nätet är ju fantastiskt smidigt. Sitta och surfa hem alltifrån schampoo till inredning. Och så kläder då. Oavsett hur mycket man handlar kostar frakten för retur lika mycket. Detta öppnar för att om man är osäker på storlek, ja då tar man en av varje och skickar tillbaka den som inte passar! Jag har hittat en postorderfirma där storlekarna och modellerna oftast passar mig. De säljer även märkeskläder och sist fyndade jag ett par ursnygga Esprit-byxor som satt hur bra som helst. Byxor är ju annars knepigast att köpa innna man provat. Det är som en BH- alla ser ungefär lika ut först, men de kan sitta VÄLDIGT olika på!
Ofta är det erbjudanden och rabatterade priser man kan utnyttja. Känns bättre än när plagget är väldigt billigt ursprungligen. Jag vill gärna tro att om priset är dyrt från början är risken mindre att det suttit nåt litet kinesiskt barn och sytt plagget. Tant i en frågespalt i en tidning svarade på frågan om vad man tycker om barnarbete: "Det blir så dålig kvalité." Man undrar om hon riktigt fattade vad hon svarade på? Men visst, plagg som är väldigt billiga är ju ofta av sämre kvalité..
Sen tycker jag faktiskt att postorderfirman har snygga kläder! Mycket snyggare än när man var yngre.
Eller är det bara att jag själv har fått sämre smak? Noll koll liksom?