Vi har nu bott i huset i precis två år. På den tiden har vi, i stora drag: byggt yttertrappa, anlagt trädgård, lagt en herrans massa ölandssten, byggt altan, byggt plank mot grannen, satt upp staket, byggt carport med förråd, byggt vedförråd, byggt färdigt och inrett hela övervåningen, byggt en gäststuga halvfärdig, skaffat kanin och en son. Mannen har, trots att han är kock, varit med på minst ett hörn av allt detta arbete, hans talang för att bygga visade sig vara, i alla fall för mig, oväntat stor. Och han tycker att är så ROLIGT också.
Jag har mest passat barn, väntat barn och ammat under denna tid. Men känner mig rätt trött ändå. Speciellt då den lille sonen som så snällt sovit mellan oss i dubbelsängen nu börjat sno runt på nätterna så att jag vaknar en sådär 5-6 gånger per natt.. Den egna sängen gillas inget vidare, men vi får nog ta tag i det nu ändå. Jag borde sluta dricka så mycket kaffe för jag har börjat få ont i magen, men hur ska jag då klara mig?
Vad mannen går på vet jag inte. Men jag är glad att han har orkat piska på det här husprojektet. Jag hade aldrig orkat driva det som han gjort. Det är verkligen beundransvärt.
Bilderna är ett par av de första som jag tog när vi flyttat hit. Dottern gillade att spöka ut sig redan då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar