När ens lilla bebis somnar vid bröstet: den lilla kroppen slappnar av, sugandet blir långsammare, upphör tillslut och munnen glider ihop och släpper bröstvårtan..
Nu 8 månader senare avslutas det hela lite annorlunda: sugandet upphör, munnen glider ihop och AJ! Fem tänder har bröstvårtan fast som i en rävsax.
Om jag skriker vaknar han, så kvidande får man lirka sig loss ur detta.
Hade han ätit välling hade jag nog försökt sluta amma nu. Men välling spottas ut. Och gröt kräks upp.
Jag får härda ut. Tror jag skulle kunna vinna OS i amning. Då är jag tuff och uthållig.
Med dottern hade jag blåsor, bröstinflammation och 40 graders feber, sprickor m.m.
Nu ammar jag en krokodil.
Släng dig i väggen, Dundee!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar