Jobbig natt

Ja, de är ju alltså uppe nu, sonens tänder i överkäken. Och då börjar den riktiga prövningen när det gäller amningen. Det bits mer. Sonen ligger och gnisslar tänder redan innan man lägger till honom, och det är liiite svårt att slappna av när man vet att snart ligger ens bröstvårta mellan de där små malande käkarna. Han liksom gör ett gnisslande, hackande ljud, prövar att bita ihop de nya tandytorna. Lite lätt skrämmande.
Det är ju som tur är inne med vampyrer i alla möjliga sammanhang, för ibland känns det som man har en alldeles egen liten vampyr här hemma. Han har bitit mig i halsen en gång. Fast han suger inte blod förstås.
I natt var jag vaken en del. Först skulle det ammas. Sen vaknar dottern och ropar på mamma. Jag kryper ner under hennes täcke och där somnar jag och vaknar några timmar senare av bebisljud från vårt sovrum. Sonen har vaknat. Jag raglar in dit. Klockan är 4 på morgonen. Jag ammar honom på ena sidan och ska sen lägga mig tillrätta för att sova när jag ser att han ligger och stirrar ut i mörkret. Ammar på andra sidan. Sonen somnar inte. Jag bär lite, vaggar, men nej, det börjar fäktas med armar och ben, han ler och gurglar förtjust över att "tänk, mamma är OCKSÅ vaken" och det här gnisslandet med tänderna börjar igen..
Jag byter blöja och ger honom panodil. Ammar igen och då äntligen somnar han. Klockan är 5. Han vaknar en timme senare, gnäller och jag lyfter upp honom och då somnar han om. En tag senare vaknar dottern och ropar på pappa. Och sen är det snart morgon och en ny dag börjar.