Vattenkoppor

Så har dottern fått vattenkoppor. Hon hade feber igår kväll och en ruva på halsen, som kunde vara en kvissla, eller att hon rivit sig. Idag hade hon en blåsa på andra sidan halsen.
Så vi är hemma, hon och jag. Det är en välsignelse att kunna umgås själva, bara vi två. Sonen är på dagis, han är frisk än så länge.
Vi har tittat på film och läst böcker och ätit bananpannkakor.
Jag tror på det här med tid att bara vara. Om det så gäller relationen med din partner, eller med ditt barn. Det kittar ihop, att bara få sitta ner och prata om vad som dyker upp att diskutera. Man måste få ta sig den tiden ibland. Det är därför jag lämnar sonen på dagis, fast vi är hemma. Och det är därför vi ibland har fuskat med att ha barnen på dagis, fast vi är hemma bara mannen och jag. Samhället tjänar på detta i längden, jag väljer att tro det. Det är ett sätt för mig att försvara detta, fast man inte får. Men det är ibland enda sättet att få ett andningshål, rätt eller fel.