Följer med mannen till en av hans släktingar och får en oväntad sightseeing i en gammal kvarn. Det är dammigt, minst sagt, eller är det kanske mjöl?? Jag börjar nästan hyperventilera när jag inser att under dammet finns några riktiga fynd. Och de visar sig kosta gratis. Jag åker till mannens förskräckelse hem med ett gammalt brödskrin i plåt, en blå gammal resväska och en lie utan blad.. Och det finns mer! Och jag får komma tillbaka!! Mannen suckar. Varför alla grejer?
Det är OMÖJLIGT att låta bli.
Lien ska jag luta mot björken vid vår lilla äng. Tänk att det finns såna där ställen, med en massa skatter kvar från en annan tid? Det är en bra förevändning att vi har ett ansvar att förvalta en del av detta för framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar