Solen som skiner

Jag hänger tvätt på den nyligen uppsatta torkvindan. Detta är vår tredje sommar i huset och nu, bättre sent än aldrig, införskaffades en torkvinda.
När vi bodde i lägenhet åkte jag ibland över med dottern, som då var bebis, till svärföräldrarna med all vår tvätt. Och tvättade och hängde tvätt under dagen eftersom detta bestyr var så tidskrävande och jobbigt i tvättstugan.
En speciell känsla kommer över mig under såna här heta, soliga dagar. En känsla jag kommer att få leva med.
När jag gick runt med mannen på lasarettsområdet när dottern skulle födas. Att solen som sken kändes alldeles för skarp, speciellt under värkarna som kom tätt, tätt, redan från början. Och som jag nu i efterhand vet, faktiskt, gjorde ONT, riktigt, riktigt ont på riktigt.. Inte som värkarna med sonen, när smärtan faktiskt var uthärdlig.
Sommarvärme kommer alltid påminna mig om de där 3,5 dygnen med kraftig smärta, när tiden och dagarna flöt ihop och passerade. Hur solen sken utanför sjukhusfönstret.
När sonen föddes regnade det hela dagen vilket var befriande i sig.