ALV

Igår var det så dags för en mycket efterlängtad visit: ASTRID LINDGRENS VÄRLD. Youtube (Jutubb) har periodvis gått varmt här hemma med klipp från denna attraktion.
Färden startade tidigt på morgonen och vi var framme strax efter att det öppnat. Våra grannar som också skulle dit med sina barn ihop med oss kom minuterna efter.
Jag har besökt parken två gånger tidigare. Båda gångerna utan egna barn. Varför? Det var gratis inträde. Jag har bott ett år i Vimmerby för en evighet sedan. Gick på folkhögskolan där för att läsa in naturvetenskaplig behörighet till högskolan.
Strålande solsken gjorde sitt för dagen. Villa Villerkulla med Pippi och de andra figurerna var ett givet besöksmål. På väg därifrån kom Prussiluskan cyklande, klev av cykeln och tog i hand med mannen. Julius slet då av sin mössa och fick så beröm för att vara ett ovanligt väluppfostrat barn som lyfte på hatten!
Jag är inte stormförtjust över dylika ställen som BARA riktar sig till barn. Men ALV måste jag ge en eloge. Det är trevligt även för vuxna. Och det är roligt att skådespelarna (som håller hög klass tycker jag) inte upphör att vara sina rollfigurer bara för att showen råkar vara slut. Och alla har vi ju varit små och känner igen figurerna från Astrid Lindgrens böcker.
T.o.m. maten var god, det fanns husmanskost, inte bara burgare och glass. Dottern valde fisk men åt sedan upp hälften av mina köttbullar.
Sonen tyckte nog bäst om de får med lamm som låg och idisslade i en inhägnad i närheten av Katthult. Han tjöt glatt och "pratade" högljutt med dem väldigt länge.
På hemvägen somnade båda barnen nästan omedelbart i bilen och sov hela vägen hem.
Jag glömde kameran men har förevigat besöket med mannens mobiltelefon. Bilderna blir lite romantiskt "softade" av allt stekos som hamnat på linsen vid daglig förvaring i hans cateringkök.