Nätterna funkar ganska bra nu sen vi i påskas tog tag i sonens sömn-och-ät-beteende på natten. Han sover nu hela natten i sitt rum i sin säng och vaknar oftast bara en gång per natt. Några nätter har båda barnen sovit HELA natten. Det är helt fantastiskt. För att kunna sova riktigt bra behöver jag numera extra fukt i luften i vårt sovrum. Kanske är det hormonellt. Under graviditet och ammning blir jag så himla torr i näsan. Lägger därför varje kväll en fuktig handduk på elementet. Tips!
När sonen brukar vakna på natten knuffar jag upp mannen som raglar in och buffar. Det tar oftast bara någon minut och så sover grynet lugnt igen.
Nu i natt hörde jag ett ljud som jag definierade som bebisljud ett tag efter att mannen redan varit uppe. Det sticker välbekant i brösten. De verkar förbereda sig på ammning. Trots att de borde vant sig att på natten ammas det inte längre.
"Oh, nej", hann jag tänka, "inte vakna igen!" När jag lyssnar igen hör jag att ljudet kommer från min näsa. Den visslar lite försiktigt när jag andas. Och jag kommer ihåg att jag glömt blöta den lilla handduken på elementet.
Tänk att min tjutande näsa kan trigga igång ammningsreflexen! Lura, lura lura!
Sen kan jag inte somna om för jag tänker att detta måste jag skriva ner. På natten verkar alla idéer intressantare än morgonen efter, varför är det så ofta så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar