Jag skulle behöva nya skor till vintern. Förra vintern gick jag mest i ett par lågskor, typ gympa-lätt-skor. De har jag fortfarande ibland, FAST det är hål i dem därfram. De sprack när jag var höggravid med sonen. När det var riktigt kallt och snö hade jag mina Lundhagskängor.
Nu går jag i mina regnstövlar alternativt de med hålen eller ett par något för små Ecco-skor, typ gympadojjor. Eller om det är mina tånaglar som är för långa..
Så kom jag på att jag köpte ju ett par skor för nåt år sedan som jag inte använt! Snygga, svarta, låga stövlar i svart skinn som kostade mycket pengar, men som tidigare kostat alldeles för mycket pengar. Jag köpte dem när dottern var bebis.
Hurra, de ligger och väntar i en garderob, de är inte ens snörade. Jag börjar snöra dem, men blir snart irriterad, det blir trassligt. GRRR. Jag kan inte ens snöra ett par skor just nu med bakgrundsljudet av en dotter vars mun konstant pratar alternativt sjunger samtidigt som hon gör tokrusningar över hallgolvet.
Mannen försöker hjälpa till, det gör mig inte mindre irriterad över trasslet. -Jag kan själv! Jag behöver ett par skor att bara hoppa i, säger jag.
-Ja, då har du ju valt rätt skor, säger mannen och slinker ut genom dörren.
Jag ger upp. Ena sko är snörad. De får vänta tre år till. Med en bebis på armen och en treåring som ofta vill ha hjälp med skorna är dessa snygga stövlar inte optimala. Jag kanske ska smörja in dem nån gång om året så inte skinnet spricker.
Skor med kardborreband borde väl finnas även för vuxna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar