Fiskpinnar

Ett enligt mig mycket roligt TV-inslag var för något år sedan i ett sånt där lär-dig äta-rätt-och motionera-mer-program. Det var antingen Blossom Tainton eller Anna Skipper som var programledare. I detta avsnitt var det en kille som jobbade på en mack som skulle trimmas. Hans dagliga kost bestod till stor del av det snabbmatsutbud som gick att köpa på macken. Inslaget är när denna killes sit-ups eller armhävningar, ivrigt hejas på av programledaren som likt en militärledare skriker -"Om du är vad du äter, vad är du då?!" Och killen andfått replikerar "En korv!"
I Familjen äter vi just nu mycket fiskpinnar. Detta helfabrikat som varit för mig glömt och begravet sen det som åts med stuvad spenat och salladsdressing när jag var liten. Mina äldre bröder brukade kika mellan fingrarna när jag åt, det såg så äckligt ut, enligt dem, när jag blandade på tallriken den gröna spenaten och dressingen.
Dottern älskar fiskpinnar. Och jag har kapitulerat, speciellt nu då fisken, torsken, är miljömärkt i den sorten jag köper. Och jag gillar faktiskt smaken! Vi äter dem med kokt potatis, grönsaker och sås med gräddfil och majonäs som bas.
Dottern äter annars det mesta, men just fiskpinnar ligger, i alla fall för tillfället, högt bland matfavoriterna. Häromdagen ville hon dock hellre se på film. När man då ropar -Men jag har kokat morötter! och hon svarar OK! och kommer galopperande till matbordet känner man sig ju rätt nöjd med hur man lyckats med kosthållningen. Sen kanske fiskpinnar inte är nyttigaste alternativet av fiskutbudet, men jag är hellre Familjen Fiskpinne, än Familjen Hamburgare eller Stekt Korv. För att inte tala om Fru Brosk -Anna Anka.