Vargen ylar i nattens skog

Övertrött, småsnuvig och lätt febrig dotter ligger äntligen i sängen för natten. Jag sjunger "Vargsången" från filmen om Ronja Rövardotter. -Mamma, vargar finns väl inte på riktigt? Jag förklarar att de inte finns här och var vanligare förr. Dottern frågar varför Ronjas mamma sjunger så? -Ja, det fanns vargar där och så vill hon inte att den ska ta hennes lilla flicka. Men vargar är inte farliga för människor, säger jag, de är jätterädda för människor. Men man trodde det förr att de kunde ta en människa. Men de äter kaniner och rådjur.
Dottern verkar sova, men så gråter hon lite. -Mamma, om det kom en varg i min trädgård, då kan den äta min kanin. Lilla gumman. Jag säger att det inte finns vargar här. Dottern funderar vidare.
-Om det var en människa där ute, då skulle vargen blir rädd och springa iväg!
Nu har jag ju visserligen precis idag hört att det finns en varg i Skåne som rivit en massa får. Den lär väl inte bli speciellt långlivad kan man räkna ut på förhand. Så hit tar den sig nog inte, speciellt med tanke på att bron bara är tvåfilig nu..