DETALJER

Jag fick frågan igår, varför jag läser kvällstidningar?
Först blev jag lite paff. "Det är väl underhållning?"
Jag vet att det inte är högkvalitativ läsning, visst. Men det är en stunds förströelse, och bilagan är som ett inredningsmagasin, om än inte lika fylligt.
Så öppnar jag tidningen och läser. Och för första gången slår mig insikten vad som är den stora skillnaden mellan denna tidning och en vanlig dagstidning. Det är DETALJERNA.
Jag har läst om det innan, om den 31-åriga mamman som haft ihjäl sina två pojkar, de hittades druknade i höstas. Man hade saknat dem i skolan och på dagis, och pappan slog larm. Men nu läser jag fler DETALJER. Som jag önskar att jag hade sluppit. Men jag kan inte låta bli, utan sugs med i texten.
Och jag tänker tillbaka på att det finns några historier som bitit sig fast i mig under många år. Berättelser som jag inte kan glömma. Som dyker upp just när jag ska sova. Och som får ögonen att tåras. Och jag har läst dem alla i just kvällstidningar. Det är ett frossande i lidande.
Varför vill vi läsa sånt? Varför saktar människor ner farten och stirrar när det skett en olycka? Varför gick man på offentliga avrättningar förr?
Varför filmas skönhetsoperationer och görs program om?
Men jag önskar att jag aldrig läst det där om de två drunknade barnen. Och undrar varför den här mamman inte fick nån hjälp i sin utsatta situation. Varför människor blir så olyckliga och ensamma att de väljer en utväg som inte ens borde kunna tänkas som val.
Jag brukar kunna trycka tillbaka vad jag läst tillslut och somna.
Den här mamman kommer få leva med detaljerna resten av sitt liv. Varje dag. Varje kväll.