Salt

Sen lunch på Halltorps bistro där osäkra restaurangelever lagar och serverar maten. Mannen gnuggar händerna av förtjusning, han tycker det är underhållning på hög nivå detta med osäkra restaurangungdomar med darrande händer.
Dagens rätt är slut, vi beställer istället in bruschetta med getost och inkokt lax med färskpotatis. Väldigt gott. Till efterrätt är det någon slags mousse med sockerkaka. Moussen är SALT.
Jag frågar vår unge servitör om det ska vara salt i den? Grabben kommer tillbaka och säger att det är jordgubbarna som gör att det smakar så. Nu frågar jag inte vidare vilken sorts jordgubbar det är så jag kan undvika dessa i fortsättningen, utan misstänker att detta är en nödlögn. Sådana är tillåtna i pressade situationer..
Våra bordsgrannar äter samma efterrätt och när vi ska gå kan jag inte låta bli att vara lite osvensk och säger till dem "att det var lite salt det här!"
De nickar och hummar jakande.
Spännande sånt här, det livar upp tillvaron lite grann, konstigt nog. I Blekinge betyder "salt" dialektalt "festligt/skojigt". Det är också lite skoj!