Röd om nosen

Det går sådär med smakportioner för sonen. Ikväll vankas det risgröt med persika och banan. Ekologisk förstås. Sonen grimaserar och viftar med händerna och gnor sig i munnen. Det mesta av gröten hamnar således på händerna och sprids så vidare till kläderna. Ur munnen rinner gröt ner på hakan och bröstet. Det blir till att bada. Redan när vi tar av honom kläderna är han lite rödblommig på magen. Efter badet blir det värre. Runt ögonen, munnen, under hakan och på bröstet är huden rödsvullen och prickig. Jag ringer sjukvårdsupplysningen. Där är det 35 minuters kötid. Vi ringer farmors sjukrådgivning istället, de gör t.o.m. hembesök. Farmor är där som ett skott och lugnar ner situationen. Ingen fara på taket. Fast nåt i gröten är det nog.
Dottern får väl äta gröten. Jag kan också offra mig. Det är rätt smaskig, den där gröten. Även om vetskapen om att den innehåller bröstmjölksersättning förtar smakupplevelsen något. Ungefär som att leverpastej innehåller "bindväv från gris". Den detaljen kunde man väl utelämnat, skrivit "annan del" av gris kanske? Fast då hade man väl undrat vad det kunde tänkas vara..
Ibland är det bättre att inte läsa innehållsdeklarationen. Fast är det nåt man inte tål är det förstås bra att detaljerna finns där.