Idag har vi varit på utflykt. Sjön Sparren. Isande kallt. Vi har även lovat varandra detta inför nästa år, jag och mannen, att bli bättre på att ta oss ut i naturen med barnen. Eller åtminstone ut i nån slags ordnad natur, typ reservat eller dylikt.
Min bror och hans familj har redan vanan inne, så det var lätt att hänga på. Varm choklad, tunnbrödrullar och pepparkakor. Sen började våra ovana barn att frysa. Fast visst, det var kallt.. Jag frös redan om fötterna.
Jag kan önska ibland att jag gillade friluftsliv mer än vad jag gör. Men sanningen är den att jag är ganska bekväm.
Alla år jag sprungit omkring ute i markerna i jobbet har fördärvat mig. Och riktig, äkta natur är varken lättillgängligt eller lättpromenerat för små ben. Det kryllar av fästingar och insekter. Fästingar är bland det värsta mannen vet.
Jag tycker det är värre med älgflugor. Men de finns liksom inte för det flesta, så om ni inte vet vad det är - fortsätt leva i okunskap..
Bilderna har brodern tagit (Anders Österberg).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar